- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVI. 1929 /
15

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

TE XTILARBETARE N

Textilindustrin och dess arbetare i Indien.

Av Thom Shaw.

IIII.

Själva sakförhållandet är, för att
uttrycka det i all enkelhet, att mänskliga
varelser äro för billiga i Indien. Vart man
än går, ser man saker passera som visa
hur brottsligt billigt mänskligt kött och
blod är. Inom fabrikerna, i
privathushållen eller ute på öppna gatan kan man
iakttaga samma sak. Endast ett litet exempel
skall visa vad jag menar. På allra första
dagen, vid vår ankomst till Bombay, såg
jag sex man på huvudena bära ett piano,
som om det inte skulle ha funnits några
hjuldon i hela staden, och intet annat
vettigt arbetssätt än att bokstavligen göra
människor till lastdjur. Inom de privata
hushållen håller man sig med en ofantlig
tjänstepersonal, emedan tjänare äro så
billiga, och leva på billiga gryn till några
få pence värde, och åtnöja sig med mycket
litet även ifråga om kläder.
Textilfabrikerna utgöra intet undantag; där finner
man tusentals människor för låga löner
utföra arbeten som ett mycket mindre
antal arbetare utföra i Europa för betydligt
högre löner.

Jag vet mycket väl, att det från många
indier kan framföras, att klimatiska
förhållanden, arbetarnas krafter och
uthållighet och folkets traditioner och vanor i
allmänhet omöjliggöra europeiska
arbetsmetoder. Jag är överens om att hettan
i Indien möjligen hindrar den enskilde
arbetaren att alltid uträtta fullkomligt lika
mycket arbete som hans europeiska
arbetskamrat. Jag är även redo att tillstå,
att man ej kan tillämpa absolut samma
metoder i Indien som i Europa, men med
allra största hänsyn tagen till klimatet,
traditioner och vanor skall det faktum
likväl skarpt och klart kvarstå, att de
nuvarande förhållandena råda just precis
emedan arbetskraften kan köpas så billigt
på den indiska arbetsmarknaden.

Då jag bedömer frågan efter en rätt
begränsad undersökning, mycken läsning
och åtskillig kalkylering, ställer jag mig

utomordentligt tvivlande, huruvida indisk
arbetskraft över huvud är mera
ekonomisk från arbetsgivarnas synpunkt än
europeisk. Jag medger öppet att jag ej
var i stånd erhålla bestämda och precisa
upplysningar i denna punkt; det är
emellertid mycket tvivelaktigt, huruvida billig
indisk arbetskraft, lång arbetstid, dålig
föda, dåliga bostäder, dålig undervisning
och kroppslig klenhet är, t. o. m. taget
blott och bart som en ekonomisk eller
penningfråga, värdefullare än den bättre
betalta, mera upplysta och starkare
europeiska arbetskraften. I de fall, då det var
oss möjligt att bestämt fastställa vad som
betalades för ett visst arbetsstycke, kunde
vi inte finna att de indiska lönesatserna
voro uppseendeväckande lägre än de
engelska.

Det är betecknande att indiska
arbetsgivare, ej blott inom textilindustrin, utan
även inom andra industrier, mer och mer
enständigt kräva tullskydd för att
säkerställa industrin gent emot ”utlänningen”.
Säkert är att de gångna årens fabelaktiga
vinster ej nu kunna erhållas ur
textilindustrin, men det torde även vara sant att
arbetsgivarnas tradition, som är en
tradition om fantastiska vinster, kommer dem
att högljutt klaga, icke emedan industrin
ej betalar sig, utan emedan de ifråga om
vinster endast taga in föga mera än
arbetsgivarna i andra världsdelar. Vart
man än går i Indien, hör man berättelser
om den rasande japanska konkurrensen
inom bomullsindustrin. Hur mycket av
denna klagan som verkligen är grundad
och huruvida mycket högre priser kunna
uttagas av allmänheten, är jag icke i
stånd att säga. Jag lutar emellertid åt
den tron, att väl ledda och förvaltade
indiska fabriker, kapitaliserade till sitt
rätta värde, äro företag som ej alls giva
dålig vinst även i dessa tider av industriell
depression.

Ifråga om arbetarnas organisations-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:07:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1929/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free