Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
17
möte den 4 i samma månad beslutat att
fr. o. m. den 15 sept. 1928 ansluta
medlemmarna till Svenska maskinist-,
eldare-och reparatörförbundet. Genom det svar
på detta meddelande, som
förbundsstyrelsen avlämnade till avdelningen, framgår
att avdelningen icke tillämpat någon
solidarisk princip i sitt handlingssätt.
Förbundsstyrelsen anförde följande: ”Till
svar få vi meddela, att vad som anförts i
avdelningens förenämnda skrivelse är en
fullständig överraskning för
förbundsstyrelsen, som icke på något sätt erhållit
kännedom om förberedelserna till ett så
viktigt beslut. Den allra enklaste känsla
av solidaritet borde ha bjudit avdelningens
styrelse att ej endast underrätta
förbundsstyrelsen om den tilltänkta handlingen
utan även att påkalla närvaron av en
förbundets representant vid frågans
förberedande behandling. Redan förberedelserna
ha sålunda varit av osolidarisk art. Det
torde vara fullt uppenbart, att
förbundsstyrelsen på det bestämdaste måste
protestera mot den av avdelningen oriktigt
förberedda och sedermera fullföljda
handlingen, vilken innebär ett brott mot av för
bundet och hela fackföreningsrörelsen
fastställda organisationslinjer.”
Den enklaste anständighet, för att icke
tala om ansvaret inför medlemmarna,
borde ha manat avdelningsstyrelsen att
vid frågans uppkomst anmoda
förbundsstyrelsen att genom utsedd representant
klarlägga betydelsen och konsekvenserna
av ett så viktigt beslut som att övergå till
en organisation vars berättigande icke är
erkänd av den fackliga rörelsen. Det
råder intet tvivel därom, att styrelsen fullt
medvetet uraktlåt vidtaga en sådan
åtgärd. Man gav fullkomligt fritt spelrum
åt en ovederhäftig och sanningslös
agitation i ett osolidariskt syfte.
I skrivelse till styrelsen för
organisationen ifråga, som är bosatt i Malmö,
uttalade förbundsstyrelsen en ”bestämd
protest mot en sådan facklig politik, som
innebär icke ett befordrande av den
erkända industriförbundsprincipen utan det
rakt motsatta”. I skrivelse av den 1
oktober 1928 till Sveriges
Textilindustriförbund meddelade Malmöstyrelsen följande:
”Härmed hava vi äran meddela, att
Göte
borgs med omnejds specialarbetare,
tidigare såsom avdelning 32 anslutna till
Svenska Textilarbetareförbundet, från
och med 1 oktober detta år övergått till
vårt förbund varför alla uppgörelser,
avtal etc. rörande denna grupp skola träffas
genom vår förbundsstyrelse.” Härpå
svarade Sveriges Textilindustriförbund, ”att
avtalet för ifrågavarande arbetare, vilket
gäller för samma tid som riksavtalet,
blivit på grund av utebliven uppsägning av
riksavtalet prolongerat för år 1929 och att
de arbetare, som varit bundna av detta
avtal, icke kunna genom övergång till
annan organisation frigöra sig från detta
avtals förpliktelser. Eder behörighet att
under nämnda tid inträda i den
partställning, som Svenska
Textilarbetareförbundet och dess avdelning n:r 32 intagit till
oss, torde sålunda sakna stöd i gällande
praxis inom avtalsrätten.” Man torde
med fog kunna säga, att den fackliga
rörelsens styrka består icke i ett
sönderfrätande av de naturliga enheterna,
fackförbunden, utan i ett organiskt
sammanhållande av alla arbetare i en och samma
industri utan avseende till vars och ens
speciella sysselsättning.”
Övertidsarbetet i textilindustrin
år 1928.
Vid ett studium av Arbetsrådets
handlingar framgår, att textilindustrin
kommer som god tvåa beträffande
ansökningar om dispens för undantag från
arbetstidslagens bestämmelser. Enligt lagen
om arbetstidens begränsning har, som
bekant, enligt bestämmelserna i § 7 mom. 2
arbetsgivare rätt att per kalenderår av
varje vuxen arbetare uttaga 200
övertids-timmar med högst 50 timmar per
kalendermånad. Denna bestämmelse gör, att
arbetstiden således praktiskt taget — om
övertiden fördelas lika på årets alla
arbetsdagar — kan uppgå till i medeltal åtta
timmar och 40 minuter per dag. Detta
har dock icke varit tillräckligt för en hel
del företag inom textilindustrin, varför
respektive företagare hos Arbetsrådet
ansökt om och beviljats ytterligare övertid
för vissa arbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
