Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
TEXTILARBETAREN
stematiserat detsamma. Ordet
”nöd-hjälpsarbetare” famnar ett begrepp som
innebär, dels att en människa, som icke
kunnat erhålla arbete, måste förrätta ett
för dagen ej erforderligt arbete, och dels
att detta arbete måste utföras mot en
oskäligt låg lön och under betingelser i
övrigt av sämsta slag. Man har med
till-lämpning av fullt likartade principer
inrättat sig här i landet med statligt,
kommunalt och statskommunalt
”nödhjälps-arbete”. Systemet avser icke i första
hand hjälp till de arbetslösa, utan en
hänsynslös pressning av de arbetslösa ut på
en öppen arbetsmarknad, som är överfull
av arbetssökande. Att en arbetslös glider
ned till yttersta gränsen för det möjliga
innan han begär ”hjälp” i form av
”nöd-hjälpsarbete”, torde ingen förvåna sig
över. Det är ej endast det förhållandet
som för honom är avgörande, att
arbetsbetingelserna äro de sämsta tänkbara,
utan även den genom arbetet erhållna
prägeln ”nödhjälpsarbetare” har sin
ofantligt stora betydelse. Systemet fyller
otvivelaktigt sitt ändamål i det avseendet
att ingjuta skräck hos den arbetslöse. Det
har nu gått därhän, att den som varit
”nödhjälpsarbetare” har mycket små
möjligheter att i den täta trängseln på den
s. k. öppna arbetsmarknaden erhålla
arbete och därmed utkomst. Ehuru han kan
vara en god och skötsam arbetare, väljer
nämligen en arbetsgivare först i sista
hand en som stat och kommun präglat
som ”nödhjälpsarbetare”.
Vår tids största och även djupast
ingripande sociala problem är
arbetslösheten. Självfallet löses ej detta problem
genom att bereda de arbetslösa möjligheter
att något så när draga sig fram, men
detta kan och får ej hindra samhället att öva
bästa och största möjliga hjälpsamhet mot
dem, som på grund av rådande
förhållan
den, över vilka de ej härska, äro nödsakade
bära den tyngsta bördan. Att det
svenska hjälpsystemet är det sämsta tänkbara
därom borde rättvisligen icke finnas
några delade meningar, men alla försök till
ändringar till det bättre ha emellertid
hittills varit förgäves. Frågan är av politisk
art, och arbetarnas inflytande har varit
för ringa. Varje förslag om ett lämpligt
avvägt försäkringssystem har förkastats
av den svenska riksdagen, som istället
knäsatt en arbetslöshetskommission och
ett nödhjälpssystem av föga eller ingen
betydelse för de arbetslösa.
Vilja arbetarna åstadkomma en
ändring till det bättre beträffande samhällets
hjälp till de arbetslösa, då måste de i
högre grad än hittills bruka sitt inflytande
då det gäller sammansättningen av den
lagstiftande församlingen. Protester,
uttalanden och resolutioner äro föga värda
då det gäller denna liksom andra för
arbetarna viktiga frågor.
Textyrius.
Socialiseringsnämnden om
ställningen inom textilindustrin.
I sin stora undersökning om de
svenska aktiebolagens balansräkningar, vilket
arbete nyligen framlagts, har
socialiseringsnämnden även lämnat en redogörelse
för förhållandena inom bomulls-, ylle- och
trikåindustrierna.
Under det antalet aktiebolag i
medeltal för åren 1896—1900 inom
textil-jämte beklädnadsindustrin utgjorde
omkring 30 % av alla företag, hade denna
siffra år 1912 stegrats till omkring 55 %.
Såsom allmän regel gällde sistnämnda år,
att flertalet verkligt betydande
fabriksföretag inom branschen drevos av
aktiebolag, ett förhållande som efter denna
tidpunkt framträtt allt starkare.
Ett sammandrag av textilföretagens
balansräkningar per den 31 dec. 1912
visade för aktiebolagen en omslutning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
