Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
27
220,3 milj. kr. och för de av övriga ägare
innehavda företagen av 23 miljoner kr.
Textilindustrins expansion under
tiden från sekelskiftet belyses i någon mån
av en del siffror rörande
tillverkningsvärdet. Under perioden 1896—1900 var
tillverkningsvärdet å garn 37,8 milj, kr., å
vävnader 52,2 milj, och å trikåvaror 5,8
milj. kr. För år 1925 (sista
undersökningsåret) voro siffrorna resp. 124,8,
178,1 och 36,1 milj. kr.
Produktvärdet, omräknat efter 1913
års prisläge, blir följande:
År 1913: Garn 74,173,000 kr.,
vävnader 97,615,000 kr. och trikåvaror
15,741,000 kr. År 1925: Garn 64,750,000
kr., vävnader 87,500,000 kr. och
trikåvaror 20 miljoner kr.
År 1913 funnos inom bomullsindustrin
64 arbetsställen med 13,231 arbetare och
ett salutillverkningsvärde av 63,6 milj,
kr., inom ylleindustrin 124 arbetsställen
med 11,663 arbetare och ett
salutillverkningsvärde av 64 milj. kr. och inom
trikåindustrin 44 arbetsställen med 4,014
arbetare och ett salutillverkningsvärde av
15,6 milj. kr.
År 1925 funnos inom bomullsindustrin
82 arbetsställen med 15,010 arbetare och
ett salutillverkningsvärde av 110,5 milj,
kr., inom ylleindustrin 116 arbetsställen
med 12,030 arbetare och ett
salutillverkningsvärde av 107,5 milj. kr. och inom
trikåindustrin 78 arbetsställen med 4,460
arbetare och ett salutillverkningsvärde av
34,8 milj. kr. Här har sålunda en stark
utveckling förekommit under något mer
än ett decennium.
Bomullsindustrin,
som i huvudsak är lokaliserad till
ett distrikt i sydvästra Sverge kring
Göteborg och Borås samt till
Norrköping, fördubblade under tiden från
sekelskiftet fram till världskriget sitt
tillverkningsvärde och intager numera, säger
socialiseringsnämnden, såväl ifråga om
produktionens omfattning som
arbetareantalets storlek den främsta platsen inom
textilindustrin.
Socialiseringsnämndens undersökning
av bomullsindustrin omfattar ett 30-tal
företag, representerande olika
storleks-grupper inom industrin.
Av balanssammandraget framgår att
anläggningarna från att vid
undersökningsperiodens början år 1911 ha utgjort
nära hälften av tillgångarna, vid dess slut
sjunkit till omkring 1/3 därav. Detta
sammanhänger därmed, att bolagens
aktieportfölj ökats relativt mycket starkt,
från omkring 4 % av omslutningen år
1911 till omkring 18 % år 1925.
Bomullsindustrins företag ha under perioden i
mycket stor utsträckning förvärvat
intressen i dotterbolag. Av en tablå
framgår att fordringarnas anpart av aktiva
gått upp under perioden, vilket även kan
sammanhänga med förekomsten av
dotterbolag. Det främmande kapitalet har
däremot relativt sjunkit, så att det egna
kapitalet vid periodens slut översteg
anläggningarnas belopp med drygt 50 %.
Aktiekapitalet ökades under 1916—20
med 25,9 milj. kr. i gratisaktier och 2,1
milj, i nyteckningar.
Räntabiliteten var 1912—13 mycket
gynnsam. Under åren 1915—19
redovisades årsvinster på från 31,3 till 46,2 %
å aktiekapitalet, men år 1921 blott 0,6 %.
Åren 1920 samt 1922—25 varierade
årsvinsten å aktiekapitalet mellan 5,0 och
8,3 %.
Ylleindustrin.
Även ylleindustrin har från tiden
omkring sekelskiftet till åren före kriget
ungefär fördubblat sitt tillverkningsvärde
och har för övrigt utvecklingen gått mot
stordrift: antalet spinnerier sjönk mellan
1896—1900 och 1911—12 från 152 till
114, medan arbetareantalet ökades från
2,739 till 3,756 och spindlarnas antal från
138,622 till 235,000. Motsvarande ökning
inom väverierna var för arbetarna från
7,515 till 7,742 och för vävstolarna från
3,701 till 5,367, medan fabrikerna
minskades från 107 till 88.
Ett mycket stort antal av
spinnerierna, väverierna och de kombinerade
fabrikerna lämnade år 1912 icke någon
utdelning till aktieägarna.
Socialiseringsnämndens undersökning
omfattade vid undersökningsperiodens
början 41 och vid dess slut 50 företag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
