Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEXTILARBETAREN
inom ylleindustrin och omfattade såväl de
båda största företagen i landet — ett i
Malmö och ett i Norrköping med
aktiekapital vid periodens slut av resp. 5,6 och
5,0 milj. kr. — som ock ett stort antal av
de medelstora och mindre bolagen.
Balanssammandraget visar, att
anläggningarnas andel av tillgångarna
minskats under perioden från omkring
hälften till något mer än 1/3 under det att
fordringarna ökats från omkring 15 till
omkring 26 % och varulagren förblivit
oförändrade (aktieinnehavet har under
hela perioden varit av underordnad
betydelse). I detta hänseende liksom också
ifråga om förändringen av det
främmande kapitalets storlek, vilket minskats från
över 50 till under 40 % av omslutningen,
företer utvecklingen stor likhet med den
som kännetecknat bomullsindustrins
balansförhållanden och bör sålunda sägas
antyda ett förbättrat likviditets- och
fi-nansieringsläge efter än före kriget.
Under åren 1915—20 ökades aktiekapitalet
med 16,6 milj. kr. i gratisaktier och med
4,8 milj, i nyemissioner.
Räntabiliteten för yllefabrikerna har
varit svagare än för bomullsfabrikerna.
Det egna kapitalets avkastning uppgick
under de tre åren före kriget till i
genomsnitt endast 4,3 % och under periodens
tre sista år till 3,8 % mot resp. 7,9 och
4,7 för bomullsfabrikerna.
Anmärkningsvärd är emellertid den för yllefabrikerna
i förhållande till flertalet industrigrenar
goda räntabiliteten under åren 1922 och
1923. Under periodens tre sista år
lämnade det vinstgivande aktiekapitalet,
representerande omkring 80 % av gruppens
hela motsvarande summa, en
genomsnittlig avkastning av 10,4 % eller dubbelt så
mycket som aktiekapitalet i dess helhet.
Bolagen företedde också väsentliga
skiljaktigheter i förräntningshänseende.
Trikåfabriker.
Tillverkningen av trikåvaror
stegrades raskt fram till krigsåren, säger
so-cialiseringsnämnden. Under krigsåren
inträdde en avsevärd avmattning, men
från år 1922 förekommer åter en stark
ökning av tillverkningen.
Socialiseringsnämndens undersökning
berörde vid periodens början 16 och vid
dess slut 11 företag inom branschen,
varvid nedgången i antalet företag
huvudsakligen kommer på fusioner. Den mest
omfattande transaktionen av detta slag
förekom år 1913, då landets största företag
inom branschen bildades genom
sammanslagning av ett betydande antal fabriker,
representerande 1/3 av hela
trikåproduk-tion. I undersökningen är detta företag
med från 1914. Gruppens näst största
företag har under undersökningsperioden
ökat sitt aktiekapital från 700,000 till
2,100,000 kr.
Balanserna förete såsom det mest
anmärkningsvärda draget, att
finansieringen under perioden mycket starkt
förbättrats, i det att det främmande
kapitalet, som före kriget utgjorde omkring 44
% av allt investerat kapital, vid periodens
slut icke uppgick till mera än 18 % därav.
Av det egna kapitalet ha reserverna vuxit
starkare än aktiekapitalet, ett ytterligare
drag av konsolidering.
Gruppen har utmärkts av relativt god
räntabilitet. Det egna kapitalets
avkastning var till och med högre under
periodens tre sista år än under de tre första
åren — i genomsnitt 8,7 mot 8,1 % — en
mycket ovanlig företeelse inom den
svenska industrin, och sannolikt beroende på
tillvaron efter kriget av det genom
sammanslagning bildade, dominerande
företaget. Förlustsiffrorna ha med undantag
för åren 1918 och 1921 varit mycket
obetydliga, liksom ock det förlustgivande
kapitalet.
Socialiseringsnämnden har även
undersökt vissa andra till textilindustrin
hänförda specialgrupper av
tillverkningar, såsom 6 linnefabriker, 3 jutefabriker,
12 gardin- och bandfabriker m. fl.
Årsvinsten för dessa företag tillsammans i
grupp utgjorde före kriget 6,6 % å det
egna kapitalet, för att efter krigsårens
starka stegring sjunka till en förlust om
7,1 % 1921. Även 1922 var förlustår.
Även de följande åren ha uppvisat en svag
räntabilitet för gruppen i dess helhet. Det
vinstgivande aktiekapitalets avkastning
var emellertid i genomsnitt 1923—25 8,2
%. Stora olikheter i avkastningen
förekom dock inom de olika bolagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
