Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TEXTILARBETAREN
gift. Jag vill nu göra några tillägg till
det jag sagt om folkets
bostadsförhållanden. över allt där stora arbetsgivare,
bolag eller enskilda byggt hus i förening
med sina fabriker, tycks det ha gjorts
prisvärda försök att åstadkomma större
renlighet, mera luft och utrymme samt
bättre förhållanden i övrigt. Några av
textilföretagen utgöra i själva verket små
städer, icke endast ifråga om
omfattningen utan även ifråga om folkmängden.
Tomtmark tycks vara jämförelsevis
billigare i Indien än i Europa, och räknat blott
och bart i ytinnehåll äro fabriksområdena
i allmänhet mycket större än fallet är i
Europa. Fabrikerna i Sholapur och
Buc-kigham and Carnatic milis i Madras, för
att ej nämna ännu några andra, måste ses
för att man skall kunna få en uppfattning
därom. Små teatrar, möteslokaler,
konserthallar, barnkrubbor, sjukhus och
skolor äro alla belägna inom fabrikernas
områden. I de fall, då bolagen eller de
enskilda arbetsgivarna ställa sig välvilliga
och vilja visa omsorg för sina arbetare,
kunna dessa inrättningar bliva till
verklig trevnad, upplysning och hjälp för
arbetarna. Det är emellertid lätt att se, att i
de fall arbetaren bor i ett hus som tillhör
hans arbetsgivare, gör sina uppköp i
butiker förbundna med firman och kommer i
beroende ställning till sin arbetsgivare för
allt han får ifråga om förströelse,
sjukvård och undervisning, arbetaren blir föga
mer än ett slags firmans lösegendom. Det
är emellertid min uppgift att giva en
fullkomligt rättvis bild av förhållandena
såsom jag såg dem, och jag måste säga, att
den arbetare som är anställd i de stora
firmorna varom jag talat, i allmänhet
åtnjuter bättre bostad, bättre behandling
och lever under sanitärt bättre
förhållanden än oräkneliga miljoner arbetare, som
måste hyra sina bostadshålor av
privatpersoner och vilka i allmänhet arbeta för
lägre löner och utan de särskilda fördelar,
som jag nyss omnämnt.
Delegationen hade tillfälle att se
arbetare i andra industrigrenar och jämföra
deras förhållanden med dem, som rådde
för textilarbetarna. Jag tror att man kan
säga, att textilarbetarna i Indien, i
jämförelse med andra arbetare i detta land,
intaga åtminstone lika gynnsam ställning
som den, som intages av de europeiska
textilarbetarna jämfört med andra
arbetare i vidkommande länder. Jämförd med
textilarbetarna i Europa intager den
indiska arbetaren naturligtvis en mycket
sämre position.
Lönesiffrorna torde i allmänhet visa,
att vävarna betalas bättre än de flesta av
de övriga yrkesgrupperna. Enligt
traditionen synes vävaren i Indien stå i högre
rang än de flesta av övriga grupper och
denna ställning återspeglar sig i allmänhet
ifråga om lönerna. Av den sorts
vävstolar, av vilka en arbetare i England i
allmänhet sköter fyra, sågo vi ej i någon
fabrik att den indiska arbetaren skötte
mer än två, och mycket ofta endast en.
Som jag redan sagt, är detta typiskt.
Ifråga om fabrikslokalernas takhöjd,
utrymme och ventilation, äro de åtminstone
likställda med fabrikerna i Europa. Med
mycket få undantag är maskineriet av
senaste och modärnaste typ och, medan det
i allmänhet förelåg överflödande prov på
att europeiska arbetsförhållanden ej
uppnåtts, sågo vi många företag, där
förhållandena i varje avseende voro fullt
likställda med de bästa fabriker i Europa.
De tillverkade varuslagen utgjorde en
verklig uppenbarelse. Jag dristar mig att
säga, att ingen av delegationens
medlemmar trodde, att den tekniska utvecklingen
hunnit så långt som den gjort i Indien.
Många av tillverkningsprocesserna voro
fullt i jämnhöjd med europeiska metoder,
och i några fall visade mångfalden av
spunna garnsorter och vävda tyger,
färgade och färdigställda, en omfattning och
en växling som säkerligen ej har sin like
i något europeiskt företag.
Konstsilkets segertåg.
Konstsilkesindustrins kolossala
framgång både i Europa och i transmarina
länder har till och med slagit bilindustrin
i snabb utveckling. Före kriget var hela
världsproduktionen knappt 20,000 ton och
nu är den uppe i över 100,000 ton. Då
produktionen likväl uppgår till endast 2
procent av bomullsproduktionen, finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
