Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN 33
bomullen. Kniptången öppnar sig nu,
fibrerna föras fram och läggas så, att de
delvis komma att täcka det strax förut
kammade materialet. Detta därför att
de kammade fibrerna skola bilda ett
sammanhängande skikt. Genom att de två
par matarvalsar, som fibrerna efter
kam-ningsprocessen passera, först vrida sig
ett litet stycke bakåt, innan den
framåt-gående rörelsen börjar, möjliggöres
detta. För att hindra de korta fibrer, som
kniptången fasthållit, och som således ej
kunnat avskiljas genom kamcylindern, att
medfölja de längre fibrerna, nedfaller
just när fibrerna föras fram en annan
kam, toppkammen, och tränger med
nålspetsarna ned mellan fibrerna. Det
kammade bomullsskiktet passerar vidare
genom en tratt, sittande i ena änden av en
vertikalt stående hävstång. Om
bomullsskiktet brister, ändras hävstångens läge,
vilket har till följd att maskinen
omedelbart stannar. Från tratten går bomullen
in mellan ett par pressvalsar, och alla sex
eller åtta banden sammanföras slutligen
till ett, sedan de passerat ett sträckverk,
och uppsamlas i en kanna. Den
kammade bomullen benämnes ibland tops och
kamavfallet noils. Kamavfallets mängd
beror givetvis på bomullens kvalitet och
maskinens inställning. För medelgod
amerikansk bomull torde
avfallsprocen-ten hålla sig omkring 18—20 %.
Sträckningen.
Med denna process avser man att
fullständigt parallellisera fibrerna och
samtidigt öka finleken av de
strängar, som komma antingen från
kardma-skinerna eller kammaskinerna.
Vanligtvis passera strängarna tre
sträckmaskiner. Arbetssättet är följande: 6,
ibland 8 strängar ledas över en platta och
därefter var för sig över en s. k. sked.
Denna utgöres av en dubbelarmad
hävstång och har till uppgift att stanna
maskinen, om någon sträng brister. Så
länge bomullssträngen vilar på skeden,
kan nämligen ett under befintligt
glidstycke obehindrat röra sig. Så snart
bomullssträngen brister och trycket på
skedhävstången upphör, hindras
glidstyc
ket i sin rörelse. Det tryck, som härvid
uppstår, utväxlas till remgaffeln. Från
skedarna passera bomullssträngarna
vidare mellan ett par matarvalsar till
sträckvalsarna. Dessa bruka till antalet
vara fyra par. Det 2 :dra valsparet
drives med större hastighet än det 1 :sta, det
3:dje med större hastighet än det 2:dra
o. s. v. Härigenom åstadkommer man en
sträckning av strängarna. Om de
inmatade bomullsbanden äro sex till antalet,
måste sträckningen vara minst 6-faldig,
då den färdigsträckta strängen ej skall
vara tjockare än de strängar, som matas
in i maskinen. De undre valsarna
utgöras av refflade järnvalsar; övervalsarna
äro ävenledes av järn men beklädda med
läder. De hållas genom viktbelastning
pressade mot undervalsarna, och över
dem löper ett mellan ett par trävalsar
spänt flanellband. Detta skall
bortskaffa fibrer, som fastna på valsarna.
Valsparens avstånd från varandra liksom
valsarnas diametrar är beroende på den
bomull, som bearbetas. Beträffande
valsparens avstånd från varandra bör detta
mellan de sista något överstiga
medellängden hos fibrerna. Avståndet mellan
2:dra och 3:dje valsparen brukar vara 3
mm. större och mellan 1 :a och 2 :dra
ytterligare 3 mm. större. Valsarnas
diametrar äro beroende på fibrerna så, att
ju längre dessa äro desto större böra
valsdiametrarna vara. Från
sträckvalsarna ledes den dubblerade strängen
genom en tratt, som sitter fästad på en
hävstång. Denna anordning skall
automatiskt stanna maskinen, om en del av
bom-ullsbandet skulle slå sig om någon vals.
Efter att ha passerat en
mottagningsan-ordning ringlar bandet ned i en kanna.
Tack.
För de värdefulla presenter, som jag på min
40-årsdag fick mottaga av Göteborgs
Textilarbetares Samorganisation, Krokslätts och Rosenbergs
fackföreningar, samt för telegram och blommor
från avdelningar och vänner, får jag härmed
uttala mitt hjärtliga tack.
Mölndal den 24 april 1929.
Olof Mattson.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
