Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
TEXTILARBETAREN
Väverskestrejken i Norrköping år 1890.
IL
De krav, som väverskorna genom
utsedda kommitterade framförde till
bolagets disponent, inneburo dels att de
väverskor, som icke kunde uppnå en
arbetsförtjänst av 57 kronor pr kvartal, skulle
erhålla en tilläggspremie av 20 %, och dels
att de väverskor, som icke kunde förtjäna
15 kronor på 14 dagar, skulle erhålla
någon lönehöjning.
Nog fingo väverskorna svar, ehuru
ingalunda av glädjande beskaffenhet, de
skulle underkasta sig de gamla villkoren.
Herr Engelke, som ingalunda hörde till de
obilligaste arbetsgivarna, men som
olösligt satt fast i samtida fördomsfulla
hus-bohdesynpunkter svarade, endast
skenbart medgivande vissa förmåner,
besynnerligt nog omgående följande:
”Till arbeterskorna vid Norrköpings
Bomullsväveri-Aktiebolag.
På eder mig delgivna skrivelse av i
dag kan jag ej lämna annat svar än det
I förut erhållit, nämligen att eder
fram-ställan därom, att de, vilka förtjäna 57
kronor i kvartalet skola erhålla en
till-läggspremie av 20 % bifalles; men att
någon annan förändring av lönevillkoren ej
kan under nu inträffade förhållanden
medgivas.
De av eder, vilka på de gamla
lönevillkoren (med ovannämnda förändring i
premieberäkningen) och i förtroende till min
redan skriftligen avgivna förklaring, att
fortfarande som hittills söka i den mån
jag kan förbättra arbetarnas ställning,
vilja återupptaga arbetet, äro i morgon i
vanlig tid välkomna; de åter, som ej,
oaktat mina allvarliga varningsord, så vilja
göra, handla naturligtvis som dem för gott
synes.
Norrköping den 9 april 1890.
Daniel Engelke.”
Härpå svarade Janhekt i ”Proletären”
den 11 i samma månad:
”Således kan icke disponent Engelke
tillmötesgå hela arbetarnas blygsamma
anhållan. Men de strejkande äro
emellertid fast beslutna att stå fast, och till i
onsdags afton hade blott 13 —
huvudsakligast gamla — skrivit sina namn på den
av disponenten framlagda listan. Detta
efter vad vi personligen inhämtat på
kontoret.
Nu gäller det för arbetarna över hela
landet att med kraft stödja väverskorna
i deras lönekamp och inga
strejkbryter-skor hit. På första mötet i onsdags
beslöts avsändande av telegram till
Stockholm och Malmö. Detta hade följande
lydelse.
”Större strejk bland väverskor,
omkring 4 å 500. Stämningen vid varje
möte mycket god. Fordras endast litet
förhöjning pr styck. Snar hjälp alldeles
nödig. Det jäser i Nordens Manchester.
Brev anländer.
Norrköping den 8 april 1890.
Janhekt. Björklund.”
Nu kanske någon, efter att ha tagit
del av ovanstående telegram, tror, att vi
lämnat vilseledande uppgifter, då vi
uppgav de strejkandes antal till 2 å 300, men
så är långt ifrån fallet. Till arbetarna
vid Linväveriet, som detta etablissement
populärt kallades, kommo även arbetarna
vid Bergs bolag, vanligen kallat
”Kopparhammaren”. Förhållandena vid denna
fabrik voro nästan desamma som vid
Linväveriet, ”dock något sämre”.
Vi låta i fortsättningen ”Proletären”
redogöra för ställningen:
”Men man har vid Bergs bolag en
verkmästare, som i brutalitet söker sin
like, omtalas där. Då nämligen
arbeterskorna genom en deputation i tisdags
morgon framställde en mycket blygsam
anhållan om någon liten förbättring i sin usla
ställning, svarade denne herre med de
brutalaste okvädingsord, såsom
dårhushjon m. m. dylikt. Och han drog sig icke
för att handgripligen tilltyga en av
depu-tationens medlemmar. Det är ju i varje
hänseende i högsta grad föraktligt att öva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
