Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
41
made och skyndsamt måste föras till
fält-skärn. Sedan han blivit förbunden fick
han stanna på fältskärsstugan över
natten, varefter han transporterades till sin
bostad, där han måste ligga flera veckor
med huvudet inbundet.
Detta inträffade på vintern år 1803
och synes fullständigt ha undgått
myndigheterna, ty ingenting finnes antecknat
härom i några rättegångs- eller andra
handlingar.
Det var i alla händelser det sista
”maskinupproret” i staden.
Viskadalens Folkhögskola.
Hösten 1926 startades en folkhögskola
i Seglora socken, i centrum av
Viskadalens industridistrikt. Skolan upprättades
och underhölls av en privatperson, fröken
Agda Erikson, en medlem av den kända
industrisläkten. Första läsåret hade
skolan endast 6 elever, andra året 7, tredje
22, d. v. s. jämt så många som skolans
utrymmen tillåta. Kursplanen uppbyggdes
i anslutning till förutvarande
folkhögskolors. Huvudvikten lades dock redan från
början vid sådana ämnen som kunde
tänkas intressera industriarbetare, och med
få undantag ha eleverna hittills
rekryterats från denna samhällsklass, mer än en
tredjedel ha kommit från textilindustrin.
Stats- och kommunalkunskap,
nationalekonomi, näringsgeografi,
suciallagstift-ning samt humanistiska ämnen: historia
och litteraturhistoria, inta främsta
rummen på skolans program.
Undervisningen avser inte i första
hand att stoppa i eleverna allt möjligt
vetande. Meningen är, att de genom
kursens planmässigt bedrivna studier skola
bli i stånd att fortsätta läsningen på egen
hand, genom föreläsningarna erhålla
allmänna överblickar och dessutom väckas
till ansvar inför de samhälleliga frågorna.
Den kamratliga samvaron och det system
av självhjälp som tillämpas i
elevhushållet är ägnat att fostra till solidaritet och
hjälpsamhet, men för övrigt predikar
skolan inga idéer, varken politiska eller
religiösa. Fullständig saklighet och ett
oförfärat sysslande även med brännande
nutidsfrågor, det är vår lösen.
Undervisningen skulle vara förfelad, om den
innebar propaganda för någon speciell politisk
riktning, liksom om den medförde, att
eleverna efter slutad kurs ansågo sig ha läst
nog, vara fullärda.
Vid sidan av den ordinarie
undervisningen har skolans lärare deltagit i
folkbildningsarbetet på industriplatserna
runtom: Borås, Rydboholm, Viskafors,
Fritsla, Kinna och Skene. De ha hållit
enstaka föreläsningar, lett
folkhögskcle-cirklar och undervisat vid längre
folkhögskolekurser. Första läsåret uppgick
föreläsningarna utanför skolan till
sammanlagt 50, andra året till 112, tredje året
överstiger antalet 200.
Sommaren 1927 hölls en veckas
semesterkurs med 31 deltagare, sommaren
1928 en likadan med 66. Två-dagars
studiekurser ha anordnats dels av skolan
ensam, dels i samarbete med Borås-kretsen
av S. S. U., sammanlagt 6 gånger med i
medeltal 68 deltagare. 19—26 augusti
hölls på skolan en studieledarekurs i bl. a.
nationalekonomi och
fackföreningskun-skap.
I febr. 1928 kom meddelandet, att
fröken Erikson icke längre ville upprätthålla
skolan. Ett räddningsarbete sattes genast
igång, och tack vare stor offervilja från
särskilt fackföreningarna i Viskadalen
och i Göteborg hade redan i maj insamlats
ett så stort belopp, att den nybildade
föreningen Västra Sverges Arbetares
Folkhögskola kunde planera ett provisoriskt
upprätthållande av driften genom
flyttande folkhögskolekurser. I juni ingick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
