Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
43
och adresserna för hand och klistra igen
kuverten. Det gick emellertid raskt framåt, och vid
årets slut hade det nystartade institutet 1,643
elever. 1921 startades ytterligare trenne kurser
i svenska språket, kommunalkunskap och
bankkännedom. År 1922 började institutet med ett
ämne, som intet annat institut förut vågat sig på,
nämligen nationalekonomi. Det var naturligtvis
ett äventyr att anordna
korrespondensundervisning i ett ämne, som kräver så mycket eget,
självständigt tänkande. Men försöket slog synnerligen
väl ut. Framför allt fick institutet röna en
smickrande uppmärksamhet från pressens sida
för detta nya initiativ. Nämnas kan också, att
undervisningen i nationalekonomi begagnats av
personer i de mest skilda ställningar, direktörer,
läroverksadjunkter, arbetare och jordbrukare.
Sedan har kursernas antal vuxit undan för undan.
Av särskilt intresse att nämna är kurserna i
alkoholfrågan, litteraturhistoria samt kursen för
talare och mötesledare, som blivit mycket anlitade.
Ämnenas antal är nu aderton, men nya planeras,
och ofta får institutet mottaga förfrågningar, om
inte vore möjligt att få till stånd en kurs i det
eller det ämnet. Institutet har ofta fått ampla
lovord för den omsorg, varmed studiebreven äro
utarbetade. Det har gällt, framhåller rektor
Ell-din, att göra breven tillräckligt populära för att
kunna förstås av var och en, men på samma gång
får innehållet inte vara så uttunnat, att det inte
ger någon verklig kunskap. Särskild vikt har
lagts på frågornas utarbetande. De äro främst
avsedda att utveckla elevens omdöme. Det är
sålunda omöjligt för honom att bläddra tillbaka i
brevet och där finna svaret på frågan. En del
elever anse därför K. F:s kurser ”svåra”, men
de flesta vitsorda metodens överlägsenhet.
Vi nämnde ovan, att institutet speciellt
inriktat sig pä studiecirklarnas behov. För
studiecirklarna finnas särskilda studieanvisningar, som
mycket noggrant ansluta sig till
undervisnings-brevet, framhålla, vad som är väsentligt, och
påpeka svåra punkter, som speciellt behöva
diskuteras igenom av cirkeln. Det är ganska klart, att
en sådan anordning skulle komma att bli till
största nytta för cirklarna, särskilt på landsbygden,
där svårigheten att skaffa lärare ofta betytt ett
avsevärt avbräck för studiecirkelverksamheten.
Också har denna gren av verksamheten blivit en
verklig succés. Under de tio år som gått ha över
20,000 personer i 2,537 studiecirklar bedrivit
studier med K. F:s institut som lärare och
studieledare. Vad detta betytt för att vidga ramen för
studiecirkelns inflytande, kan lätt tänkas.
Emellertid ha icke endast studiecirklarna
begagnat sig av institutets möjligheter. Även
många enskilda ha under årens lopp fördjupat sina
kunskaper med tillhjälp av K. F:s kurser.
Denna gren av institutets verksamhet får nog i
betydelse skattas något högre än cirkelverksamheten,
då ju enskilda studier i regel lämna bättre
resultat än studier i grupp. Särskilt antalet av de
enskilt studerande i ämnet nationalekonomi har
varit betydande. Om medlemmarna i
studiecirklarna medräknas, ha sammanlagt 33,872 personer
under de gångna tio åren bedrivit studier vid K. F:s
korrespondensinstitut. Det är ett imponerande
resultat som väl näppeligen föresvävade K. F. vid
starten.
Under många år voro K. F:s studieavdelning
och korrespondensinstitut inrymda i K. F:s stora
fastighet vid Stadsgården i Stockholm. Men
redan tidigt började förbundets studieledning söka
efter en plats, där de av K. F. anordnade
muntliga kurserna, som hittills ambulerat över hela
landet, kunde få en mera stadigvarande hemvist.
1924 kom tillfället, då K. F. förvärvade ett större
jordområde vid Baggensfjärden ute i Saltsjöbaden.
På tomten fanns bl. a. tvenne stora, präktiga
villor, som förut tillhört de båda konstälskande
bröderna Thiel, av vilka den enes namn gått till
eftervärlden såsom skapare av det Thielska
galleriet på Djurgården. Efter en ombyggnad och
restaurering, som för övrigt gjorts mycket
pietetsfullt, erbjöd denna egendom utomordentliga
förutsättningar att bli en kooperationens högskola.
Till ”Vår gård”, såsom studiehemmet kallades,
förflyttades nu korrespondensinstitutet
tillsammans med den övriga studieavdelningen. Valet
kunde knappast gjorts lyckligare. Vår gård
ligger tillräckligt långt från Stockholm (18 km.) för
att kunna ge den ro och koncentration, som
studier fordra, men tillräckligt nära (en halv timmes
resa) för att kunna tillgodogöra sig de impulser,
som påstås utgå från kungl. huvudstaden.
Och bättre kan man ju inte önska sig.
Syndikalistisk fackföreningsrörelse.
Vid ett av Norrköpings
Textilarbetares Samorganisation den 4 april
innevarande år anordnat möte föreläste redaktör
Frans Severin, som bekant mångårig
redaktör för den syndikalistiska tidningen
Arbetaren, numera redaktör för
järnvägs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
