Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
TEXTILARBETAREN
männens tidning Signalen, över rubr.
ämne.
Tal. redogjorde inledningsvis för hur
ordet syndikalism uppkommit samt hur
den sydikalistiska ideologin utvecklats.
Han erinrade om G. H :son Holmbergs
definition: ”Syndikalismen är en
rekapitulation av all äldre socialism”, vilken
definition dock kunde vara diskutabel. Idén
om klasskampen har en utomordentlig
betydelse för syndikalistisk ideologi men
skiljer ej denna från övrig
fackföreningsrörelse, då praktiskt taget hela den
socialistiska rörelsen är enig därom. En annan
viktig del av syndikalismens ideologi är
misstron mot det parlamentariska arbetet,
vilken kom till uttryck redan 1886 på en
fackföreningskongress i Frankrike i
följande uttalande: ”Arbetare, skiljen eder
från politikerna, de bedraga eder!”
Tal. redogjorde vidare för den
syndi-kalistiska organisationens utveckling i
Frankrike, där den i Paris 1887 bildade
arbetarebörsen blev grunden till den
lokala samorganisationen och framhöll
därefter, att han för sin del ville sätta år
1906 som födelseår för den syndikalistiska
ideologin. Då antogs nämligen vid en
kongress i Frankrike den
principförklaring, som sedan kommit att ligga till grund
för syndikalistisk ideologi världen över.
Föreläsaren kom så in på vad som
skiljer syndikalistisk och reformistisk
fackföreningsrörelse åt. Först och främst är
det organisationsformerna. S. A. C.
bygger på de lokala samorganisationerna,
som omfatta arbetare ur olika yrken på en
plats. Man utgår ifrån att det är lättare
att få fram solidariteten i en organisation
än i flera. Organisationen efter
yrkes-gränser har obestridligen nackdelar.
Vidare söker man tillämpa lokal
självstyrelse så långt detta är möjligt. Dock har
idén på denna punkt modifierats, eftersom
organisationen utvecklats. I Frankrike
betonar man nu ej så starkt den lokala
självstyrelsen, beroende på att federationerna
fått stor betydelse, och I. W. W. i Amerika
är starkt centralistisk.
I fråga om taktiken söker
syndikalismen framhäva den direkta aktionens
betydelse. Man vill, som det heter, ”kamp
med arbetarnas i varje ögonblick
tillgäng
liga styrka”. Vare sig strejken eller
bojkotten äro dock några specifikt
syndikalistiska vapen. Däremot har sabotagen
spelat en viss roll och man har gjort
oriktiga utläggningar om syndikalisternas
ställning till detta vapen. Uttalanden,
gjorda av enskilda syndikalister, ha fått
gälla som organisationens ståndpunkt.
Den enda form av sabotage, som använts
i Sverge, är en avsiktlig nedsättning i
arbetsintensiteten. Även i fråga om arbetet
har man misstolkat syndikalismen, då
man framhållit syndikalisterna som
principiella avtalsbrytare. Detta är felaktigt.
Syndikalisterna undvika avtal för att
slippa avtalsbrott, för att kunna gå i aktion,
när förhållandena äro gynnsamma. Det
händer dock icke sällan att L. S. sluta
avtal på viss tid. Till S. A. C:s stundande
kongress föreligger också motion från
Stockholms L. S. om att S. A. C. skall
ändra sin principståndpunkt, så att den
kommer i bättre överensstämmelse med
praktiken. Slutligen är S. A. C.
fullständigt neutral i partipolitiskt hänseende.
Medlemmarna få utom organisationen ha
vilken uppfattning som helst, men inom
organisationen får partipolitik ej
förekomma. Syndikalismen deltar ej i det
parlamentariska arbetet av följande skäl:
1) Man anser det ligga en fara i
medlemmarnas sysslande med
parlamentariskt arbete. Representanterna förlora
lätt kontakten med arbetarna.
2) Syndikalisterna äro i likhet med
anarkisterna motståndare till staten. De
vilja ej skapa sig makt i denna utan vilja
avskaffa den.
3) Med utgångspunkt från
produktionsförhållandenas avgörande betydelse
har syndikalismen kommit till den
uppfattningen att parlamentariskt arbete
icke behövs. Parlamentet registrerar endast
de ekonomiska förhållandena. Dock anse
syndikalisterna, att viljemomentet spelar
en stor roll bredvid de ekonomiska
krafterna.
4) Man anser att fackföreningarna
skola bli det socialistiska samhällets
pro-duktionsorgan.
Det kan tvistas, framhöll tal., om vad
som är det centrala i syndikalismen och
meningarna därom äro säkert delade även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
