- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVI. 1929 /
57

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN 53 delningen n:r 15, vilken medlemmarna några år tillhörde, upptogs den nuvarande avdelningens verksamhet den 1 juli 1919. Medlemsantalet uppgick då till 460. I mars månad i år räknade avdelningen 842 medlemmar, varav 160 manliga och 682 kvinnliga. Avdelningen anslöt sig omedelbart till Malmö Fackliga Centralorganisation och Malmö Arbetarekommun. Likaledes är avdelningen ansluten till textilarbetarnas samorganisation och understödsfond. Bland de större inkomstposterna märkes: inträdesavgifter 3,643: 50, medlemsavgifter kr. 180,171: 30, extra uttaxeringar kr. 10,735: 05. Från förbundet har i understöd erhållits vid lockouter kr. 19,383: 50, vid strejker kr. 12,888: 70 och i arbetslöshetsunderstöd kr. 10,324: 75. Denna avdelning är ingalunda så ny, som man av ovanstående kunde vara benägen tro. Den närmaste föregångaren erhöll sitt nummer i förbundet år 1907, men denna avsomnade efter storstrejken. Redan år 1890 fanns en sammanslutning av arbetare vid denna fabrik, vilken tidvis var fristående och tidvis ansluten till Grov-och fabriksarbetareförbundet. Denna avdelnings öden äro emellertid ännu ej fullt utforskade, men arbetet härmed pågår. Högtidstalet hölls av förtroendemannen hr Gust. Janzén. Borås. De som hoppats på en förbättring med avseende på arbetstillgången inom textilindustrin, torde icke fått erfara den tillfredsställelse, som ligger uti att se sina förhoppningar uppfyllas. Ty även om det icke kan sägas att ett försämrat tillstånd inträtt sedan senaste numret av tidskriften utkom, kan man svårligen göra gällande att en förändring till det bättre inträtt. Fortfarande tillämpa nämligen flera fabriker inskränkt arbetstid, och för närvarande är det svårt att yttra sig om, huruvida någon förbättring kan vara att emotse inom den närmaste tiden. Likaledes är det svårt att närmare precisera orsakerna till detta sakernas tillstånd. Den in- och utländska konkurrensen är synnerligen besvärande, men i en del fall torde det vara andra omständigheter, som äro starkt bidragande orsaker till det rådande förhållandet. Man kan väl utan vidare slå fast, att det numera, i högre grad än tidigare, är nödvändigt att följa med i utvecklingen på det produktionstekniska området, liksom även att i högre grad tillgodose kravet på en lednings kvalifikationer. Det kan starkt ifrågasättas, huruvida det vid en del fabriker är som det borde vara i detta avseende. Ett företag, som tydligen tröttnat på att leva en tynande tillvaro är Manufaktur A.-B. Svea, vilket nu uppgått i Kilsunds A.-B. Verksamheten i de förutvarande lokalerna skall nedläggas och överföras till sistnämnda bolags fabrik, och man har anledning hoppas att denna åtgärd icke kommer att medföra någon nämnvärd ökning av arbetslösheten. Beträffande organisationsarbetet kan det förtjäna omnämnas, att arbetarna vid A.-B. Svenskt konstsilke börjat få upp ögonen för organisatio nens betydelse och nödvändighet. En del av de anställda ha tillhört och tillhöra fortfarande De Förenade Förbunden. Flertalet arbetare ha dock varit oorganiserade och det är bland dessa som organisationstanken nu vunnit insteg och tagit sig uttryck i en rätt talrik anslutning till textilarbetareförbundet. Då arbetsförhållandena vid denna arbetsplats lämna en del övrigt att önska, ha vi anledning förmoda att fackföreningen icke kommer att sakna uppgifter. Gävle. Svenska Textilarbetareförbundets avdelning n:r 43 härstädes firade lördagen den 20 april innevarande år minnet av 10-årig verksamhet. Festen, till vilken infunnit sig ett stort antal medlemmar jämte anhöriga, övervars även av förbundets förtroendeman, hr Gust. Janzén. Festen hölls i Folkets Hus festvåning, för tillfället dekorerad och prydd med avdelningens standar. Sedan de närvarande hälsats välkomna sjöngs unisont ”Arbetets söner”, varefter avdelningens ordförande, A. Bergengren, meddelade några korta uppgifter om verksamheten under de gångna åren. Textilarbetarnas förening i Gävle är äldre än 10 år. 1906 bildades den första, som dock storstrejksåret 1909 delade så många andra avdelningars öde. Senare gjordes flera försök att rekonstruera föreningen, vilket dock ej kröntes med framgång förrän år 1919. Den 10 april nämnda år anordnades på initiativ av Gävle arbetarekommuns fackliga utskott ett möte i Folkets hus med textilarbetarna vid Gävle Ångväveri A.-B. och A. Ferd. Sjöbergs fabrik. Efter ett föredrag av numera avlidne redaktören Th. Zetterling antecknade sig ett 60-tal för medlemskap. Anslutningen till förbundet skedde den 1 maj 1919. Antalet medlemmar har stadigt ökats och uppgår nu till c:a 250. Inkomster och utgifter ha under den gångna 10-årsperioden balanserat på en summa av kr. 62,473: 16. I arbetslöshetsunderstöd har utbetalts kr. 5,206: 30. Frivilliga bidragslistor till bl. a. sjuka medlemmar ha inbringat omkring 4,200 kr. Sedan en blandad sångkör av ett antal avdel-ningsmedlemmar utfört ett par sångnummer, höll förtroendeman Janzén ett med största uppmärksamhet åhört föredrag om den världsfamnande organisation som fackföreningsrörelsen utgör och i vilken avdelningen är en länk. Talaren slutade med att utbringa ett fyrfaldigt leve för avdelningen, vilket de närvarande stående besvarade med kraftiga hurrarop. Vidare föredrogs hågkomster från flydda år av ett par äldre kamrater, S. Hillerström och Gustaf Edin, därvid bl. a. berättades om ett misslyckat försök 1891 att bilda en organisation — ”Gävle—Strömsbro fabriksarbetareförbund”. Festen avslöts med ”Internationalen”, varefter deltagarna samlades i A-salarna, som med sina dukade småbord och blommor företedde en festlig anblick. Där intogs under gemytligaste stämning tesupé, varefter några timmars dans efter musik av fiol och piano- vidtog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:05 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1929/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free