Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
TEXTILARBETAREN
Kamrat S. Hillerström berättade följande
rörande första försöket att starta en fackförening
bland textilarbetarna i Gävle och Strömsbru.
”Det är säkert ej många av de närvarande
som hört talas om ”Gefle—Strömsbro
fabriksarbetareförbund”. Vid en 10-årsfest som denna kan
det kanske vara av intresse att få del av några
episoder härom. Det var år 1891. Många av dem
som voro med om de händelser, jag kommer att
tala om och som togo mer eller mindre del däri,
finnas ej längre i livet. Vid Strömsbro fabrik
hade några arbetare, ungefär ett dussin, kommit
överens om att mötas två gånger i månaden.
Mötena höllos växelvis i arbetarnas bostäder i
Strömsbro. Från Sjöströms fabrik i Gävle var
det även några som deltogo. Bland deltagarna
därifrån var en arbetare Fredriksson, omkring
40 år, liten och mycket mager. Han var nog
något före sin tid och hade säkert kunnat göra en
insats i en ordnad fackförening med ett förbund
bakom ryggen. Han var liksom förman för
ap-preturavdelningen med en lön av kr. 13: 501 i
veckan; övriga arbetare hade mindre betalt. Detta
kan gälla som jämförelse med nuvarande löner.
Vidare var det en 23-åring, Axel Hultberg från
Karlskrona; Julius Johansson, nu vid
Tobaksmo-nopolet; ett par tre kvinnliga, vilkas namn jag
glömt. Jag vill minnas att Gust. Holmkvist var
med någon gång, liksom även undertecknad.
Dessa nu nämnda voro från Sjöströms fabrik.
Hedbom i Strömsbro var ordförande och en annan
sekreterare. Troligen äro protokollen förkomna.
Det skulle säkert haft sitt intresse att nu kunna
göra en axplockning ur dem. Vid ett av mötena
beslöts att föreningen skulle heta
”Gefle—Strömsbro fabriksarbetareförbund”. Ordet textil kände
ingen då. Man trodde i början, när man hörde
ordet, att det hörde samman med tryckerikonsten.
Det hölls trevliga paketauktioner. Paketen,
som skänktes, innehöllo ej stora värden, men
munterheten och stämningen var desto större.
Inkomsten tillföll kassan, som skulle användas till
hyra för en större lokal i vilken ett allmänt
in-bjudningsmöte för textil-, eller som de kallades,
fabriksarbetare, skulle hållas. Efter varje möte
tillsattes justeringsmän för att granska och
underteckna protokollet. Berättaren blev vid ett
möte utsedd till justeringsman, men protokollet
blev aldrig undertecknat på grund av följande
händelser.
Stora skrällen lät nämligen ej vänta på sig.
Det blev frågan om att en kommitté skulle
uppvakta arbetsledningen vid fabriken i Strömsbro
och begära högre lön. Liksom den även skulle
gå till ”gubben Sjöström”, som han kallades i
dagligt tal, till skillnad från sönerna. Så hände
det en dag att Sjöström satt i sitt lusthus på
fabriksgården. Huset var stort som en nutida
kolonistuga och inrymde badrum och gungstol.
Hans ljuvligaste musik var att lyssna till dånet
från fabriken. Kommittén stegade in och
framförde sitt ärende. Någon beställsam person hade
emellertid skvallrat på Fredriksson. Han blev
helt enkelt och utan vidare avskedad från sitt
arbete. Vid kommitténs begäran fästes intet
avseende. Påföljande söndag blevo vi som voro
in
tresserade muntligen kallade till
arbetareföreningens lokal. Kommittén skulle då rapportera
resultatet. Vi infunno oss, 25 ä 30 personer
kanske, i den stora lokalen. Det var nog åtskilliga
som ej vågade sig dit, liksom ej heller förut till
mötena.
Kommittén redogjorde för sitt uppdrag,
varefter slutklämmen blev att Fredriksson agiterat
(fabrikörens uttryck), varför han måste gå.
Fredriksson förklarade, att det enda som han sagt
var att han frågat en flicka hur många spindlar
hon hade att passa på tvinnstolen och varpå hon
svarat, att hon hade 42 på varje sida, alltså 84.
Härtill hade Fredriksson genmält, ”då tar ni
arbetet från 84 käringar”. Efter mötet upptogs
kollekt för att gälda lokalhyran. Mycket blev
det dock ej. Sedan blev allting tyst till början
på detta århundrade. Men det är en särskild
historia.”
Partilie.
Här har sedan flera år tillbaka funnits en
textilfabrik, som från en anspråkslös början efter
hand utvidgats. För några år sedan övertogs
fabriken av ett nytt bolag, Aktiebolaget Göteborgs
Yllefabrik. Den var redan då hårt bankkramad.
Försök skulle emellertid göras att hålla den uppe
i en mördande konkurrens, men det lyckades ej.
Den har nu upphört med driften. Banken, som
till sist blev ensam ägare av densamma, ansåg
sig icke kunna fortsätta med förlust varje dag.
Den 1 sistlidne april blevo samtliga anställda,
140, därav 65 manliga och 75 kvinnliga,
arbetslösa. Av dessa voro 117 medlemmar, nämligen
48 manliga och 69 kvinnliga. I bolagets bostäder
bodde 77 personer, därav 26 gifta. Det var ett
hårt slag som drabbade de anställda, framför allt
de äldre, av vilka många offrat år av möda i
fabrikens tjänst.
Sågmyra.
Styrelsen för härvarande förbundsavdelning
fann sig under april månad innevarande år
föranlåten att till förbundsstyrelsen anmäla ett
egendomligt förhållande vid härvarande fabrik,
Falu Yllefabriks Aktiebolag. Fabriksledningen
hade nämligen anställt två manliga arbetare som
vävare och innan anställningen började avfordrat
dem skriftlig förbindelse på att de skulle utföra
sitt arbete mot kvinnlig arbetslön, vilket
arbetarna — de voro icke organiserade — underkastade»
sig. Sedan förhållandet blivit påtalat hos
arbetsgivareförbundet, och sedan undersökning
verkställts, varvid bekräftelse på riktigheten av
anmälan erhölls, meddelade arbetsgivareförbundet
fabriksledningen följande:
”För de arbetare, som äro anslutna till
Svenska Textilarbetareförbundet, äger Ni icke
rättighet att träffa överenskommelser om avvikelser
från riksavtalet inom textilindustrin i annan mån
än avvikelse må anses tillåten enligt avtalet. En
dylik avvikelse, som medges enligt textilavtalet,
är att arbetare, intill dess de haft 3 månaders
anställning vid fabriken och en vana i yrket av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
