Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Textilteknikerna.
För handhavandet av den industriella
textiltekniken kräves praktiskt och
teoretiskt utbildat folk. Då den svenska
textilindustrin i förhållande till de större
ländernas motsvarande industrier är mindre
omfattande beträffande såväl
mångsidighet som storlek, och då man här i landet
även saknar tillräckligt givande
läroanstalter för tillfredsställande teoretisk
utbildning, är en svensk man, som vill
utbilda sig till en duglig textiltekniker,
nödsakad inhämta erforderliga kunskaper i
främmande länder. Att denna
nödvändighet icke är lätt överkomlig utan
tillräcklig ekonomisk bärighet, är uppenbart.
Delvis på grund härav, och delvis på
grund av svenskens förkärlek för allt
utländskt, har det förhållandet inträtt, att
textilindustrin är den industri här i
landet, som sysselsätter det största antalet
utländska tekniker.
Att såväl den svenska textilindustrin
som det allmänna, nämligen stat och
kommuner, offra helt ringa för tillräcklig
utbildning av svenska textiltekniker, och att
det i anledning härav är nödvändigt
importera ifrågavarande arbetskraft, är
icke, enligt vad erfarenheten givit vid
hand, fördelaktigt för denna industri. I
sakens egen natur ligger såsom självklart,
att ett textilföretag i ett annat land, som
lyckats erhålla en verkligt duglig
textil-tekniker, icke låter honom fara över till
ett annat land, för så vitt det kan bero på
löneförmånerna. Följden blir, som
erfa
renheten också ådagalägger, att det
endast i undantagsfall kommer en verkligt
duglig utländsk textiltekniker hit till
landet. Men det mest ofördelaktiga, som de
utländska textilteknikerna föra med sig,
är en genomgående oförmåga att vara
arbetsledare för de svenska arbetarna. De
lära sig nämligen endast i undantagsfall
förstå den svenska arbetarens psyke, som
väsentligt — och fördelaktigt — avviker
från andra länders arbetares psyke. Det
är egentligen icke ringa besvärligheter
och lidanden, som de utländska
textilteknikerna åstadkomma och tillfoga de
svenska textilarbetarna. Det är visserligen
sant, att även många av de svenska
textilteknikerna kunna vara över hövan
oförstående och besvärliga gent emot
arbetarna, men ha arbetarna att välja mellan två
onda ting, välja de utan tvekan svenskt.
Vid opartisk jämförelse med andra
länders textilarbetare måste det omdömet
fällas, att de svenska textilarbetarna
befinna sig bland de allra bästa, såväl
beträffande arbetsprestation som personlig
skötsamhet och ordning. Om någon är
djärv nog att förneka detta, då kan med
fog sägas att denna någon icke sett
mycket av världen. Man torde utan tvekan
kunna säga, att den svenska
textilindustrin ej allenast skulle kunna
upprätthållas utan även utvecklas och bli i ännu
högre grad konkurrenskraftig än nu är
förhållandet med uteslutande svenska
textiltekniker. Den tid skall otvivelaktigt
kom
N:O 3. 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
