Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
61
yrkat, att det måtte vid vite åläggas
textilindustriförbundet att träda i
förhandlingar med reparatörförbundet och
avdelningen för uppkomna arbetstvisters
slitande.
Textilindustriförbundet har härtill
genmält: Avdelningen och dess
medlemmar kunde icke genom att utträda ur
textilarbetareförbundet upphöra att vara
bundna av de förut ingångna avtalen.
Avdelningen och dess medlemmar måste
såväl på grund av allmänna rättsprinciper
angående kollektivavtal som på grund av
de särskilda omständigheterna i samband
med slutandet av omförmälda olika
kollektivavtal för textilindustrien anses
bundna av dessa axdal lika länge, som
huvudavtalet den 30 december 1924 vore
gällande. Då textilindustriförbundets
medkontrahent vore
textilarbetareförbundet, kunde textilindustriförbundet under
inga omständigheter anses pliktigt eller
ens äga rätt att annat än med nämnda
förbund ingå i förhandlingar om slitande
av tvister, som gällde tolkningen av
berörda avtal.
Arbetsdomstolen har tagit i
övervägande vad sålunda och i övrigt
förekommit.
Avtalet den 27 mars 1925 gäller för
samma tid som avtalet den 30 december
1924 och kan således icke självständigt
uppsägas. På grund härav och med
hänsyn till omständigheterna i övrigt är det
tydligt, att textilindustriförbundet och
textilarbetareförbundet genom slutandet
av ifrågavarande båda avtal ömsesidigt
iklätt sig förpliktelse att låta
specialarbetarnas arbets- och löneförhållanden vara
i enlighet med dessa avtal reglerade lika
länge, som avtalet den 30 december 1924
gäller för de egentliga textilarbetarna.
Genom att utträda ur
textilarbetareförbundet kunna avdelningen och dess
medlemmar icke hava vunnit befrielse från
den förpliktelse, som
textilarbetareförbundet sålunda åtagit sig. Då
följaktligen avdelningen och dess medlemmar äro
bundna av avtalen den 30 december 1924
och den 27 mars 1925 lika länge, som
förstnämnda avtal gäller för
textilarbe
tarna, prövar arbetsdomstolen rättvist
ogilla reparatörförbundets och
avdelningens första yrkande i målet.
Enär avdelningen sålunda alltjämt är
bunden av ifrågavarande båda avtal, kan
den omständigheten, att avdelningen ej
längre tillhör textilarbetareförbundet och
att detta följaktligen icke har skyldighet
att taga befattning med tvistefrågor, som
röra avdelningens medlemmar, ej
föranleda därtill, att den i avtalet den 30
december 1924 innehållna
förhandlingsordningen skulle för avdelningens del vara
helt satt ur kraft. I det nuvarande
sakläget måste avdelningen äga rätt att vid
sådana uppkomna tvister angående
avtalens tolkning och tillämpning, vilka röra
avdelningens medlemmar, hos
textilindustriförbundet påkalla förhandlingar i
enlighet med berörda förhandlingsordning,
så långt den kan tillämpas. På grund av
avdelningens anslutning till
reparatörförbundet kan detta icke rimligen
förvägras att taga del i sådana förhandlingar.
Jämväl textilarbetareförbundet måste äga
rätt att deltaga i förhandlingarna på
grund av sin allmänna ställning
såsom avtalsslutande part och särskilt på
den grund, att förbundet jämlikt 13 § i
lagen om arbetsdomstol har behörighet
att, om förbundet så önskar, å
avdelningens vägnar inför arbetsdomstolen draga
tvistefråga, som ej kunnat lösas vid
förhandlingarna. På grund härav prövar
arbetsdomstolen i anledning av
reparatörförbundets och avdelningens i andra hand
framställda yrkande, rättvist förklara, att
textilindustriförbundet ej äger
undandraga sig att på begäran av avdelningen ingå
i förhandlingar om tvistefrågor, som röra
dess medlemmar, i vilka förhandlingar
jämväl reparatör förbundet och
textil-arbetareförbundet äga deltaga, därest de
önska, och om vilka dessa förbund skola
underrättas.
På arbetsdomstolens vägnar:
Arthur Lindhagen.”
Åsidosätt ej fackföreningsrörelsens
for-mer och solidaritetens bud!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
