Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEXTILAR BETAR EN
Textilindustrin och dess arbetare i Indien.
Av Thom Shaw.
Vli.
Undantagandes löner och arbetstid,
har jag redan förklarat, att mycket av
det sociala och hälsovårdsarbetet, som i
allmänhet i Europa sorterar under
myndigheterna, i Indien bekostas av
arbetsgivarna. Om jag nu beskriver en av de
bästa av dessa verksamheter, som
förekommer i fabrikerna ”Sholapur Spinning
and Weaving Co:s Mills”, tror jag att
man kan bilda sig en klar idé om
omfattningen av det sociala arbetet vid dessa
stora företag.
Man fann i Sholapur, när det sociala
arbetet påbörjades, att ”skadliga
sedvänjor, gammalmodiga vanor, okunnighet och
avsaknad av läskunnighet, allt står i
vägen för förbättring av arbetareklassens
förhållanden genom att skapa
misstänksamhet, fördomar och idel tröghet och
slapphet”. Dessa indiska sociala
arbetare funno att det förelåg ”oerhörda
svårigheter att lyfta upp ett folklager, vars
brist på kunskaper och självbevarande
instinkter gjorde dem tröga att antaga ett
nytt levnadssätt”. I Sholapur förelåg
förvisso åtskillig tvekan från arbetarnas sida
att njuta fördelarna av de erbjudna
hjälpmedlen. Denna tvekan berodde tydligen
på en känsla från arbetarnas sida, att de
erbjudna fördelarna tillhandahöllos av
arbetsgivarna med ett dolt motiv; detta
berodde helt enkelt på tröghet, splittringen
mellan kasten och även misstänksamheten
mot varandra.
Dessa fabriker äro typiska för den
sorts mycket stora företag som jag förut
talat om. Hela företaget, med dess
bostadshus och välfärdsinrättningar, upptar
omkring 168 acres tomtmark och giver
arbete åt 7,849 män, kvinnor, gossar och
flickor. Inom fabrikens område finnas
skolor, som lämna undervisning icke
endast åt gossar och flickor anställda inom
fabriken och med tillämpande av
halvtids-läsning, utan även åt andra barn till de
inom företaget anställda arbetarna. År
1926 åtnjöts elementär undervisning av
60 barn tillhörande arbetarna och av 472
av de anställda ungdomarna med
tillämpning av halvtidsläsning. Av dessa siffror
drager jag den slutsatsen, att ett visst
moraliskt tryck måste utövas på föräldrarna
för att få dem att tillåta sina barn att gå
i skolan. Särskilt torde detta vara fallet
ifråga om flickor och kvinnor. Där
finnes klasser för kvinnor med ett dagligt
deltagareantal upp till 33, men
olyckligtvis rapportera de sociala arbetarna att
”deltagandet emellertid ej är fullkomligt
regelbundet beroende på sociala
sedvänjor, inrotade vanor och fördomar mot att
låta undervisa kvinnorna”. Det
förefinnes tydligen en oerhörd död vikt av
fördomar mot framstegssträvandena och en
obenägenhet gent emot framstegstanken
bland de indiska arbetarna, vilken det
skall bli mycket svårt att rödja ur vägen.
I förbindelse med firman finnes bibliotek
och läsrum, men endast omkring 25
personer draga fördel av dessa inrättningar.
20 till 25 personer av ett arbetareantal av
nära 8,000 är intet stort antal. Man får
emellertid alltid komma ihåg, att bibliotek
och läsrum är till mycket ringa nytta för
män, kvinnor eller barn, som aldrig haft
tillfälle att lära sig att läsa.
Inom fabriken finnes även apotek och
åtnjutes fri läkarevård, som lämnas hela
dagen av en läkare med sex biträden.
Inom fabrikens område finnes även ett
barnbördshus med 10 sängar. Det behövs
ej någon argumentering för att bevisa att
läkarehjälp och biträde av ackuschörskor
i Indien är ett spörsmål av oerhörd
betydelse för arbetareklassens kvinnor.
Blivande mödrar erhålla lättare arbete under
någon tid före nedkomsten och betalas
två månaders full lön under denna period.
Vidare tillerkännes halv lön under tre
veckor efter nedkomsten.
Jag har redan förut talat om
epidemier i Indien och det visade sig att under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
