Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
TEXTILARBETAREN
i ränta för lån, verkligen är i ett mycket
farligt läge.
Denna beskrivning har blivit ganska
omfattande, fruktar jag, men jag har
lämnat beskrivningen emedan jag vill att
mina kolleger måtte få en klar bild huru
förhållandena äro inom de stora
textilföretagen i Indien och huru mycket mera
omfattande verksamheten där är än vad
som i allmänhet är förhållandet inom
textilföretagen i Europa. Som jag redan
förut påvisat får man, vid företagande av
en jämförelse mellan Europa och Indien,
fastställa, att det pris som betalas för ett
visst arbetsstycke, ehuru en betydelsefull
faktor, likväl blott är en av de faktorer
man måste taga med i beräkningen.
Jag vill nu försöka mig på det som jag
förut sagt, att man ej var i stånd att
bilda sig en bestämd idé om, nämligen en
skildring av den indiska arbetaren såsom
verklig konkurrensfaktor, med hans
långa arbetstid och låga löner, jämförd med
hans arbetskamrat inom textilindustrin i
Europa och Amerika. Om det i Indien
funnits fackorganisationer, som kunnat
träffa löneavtal med arbetsgivarna, skulle
det varit mycket lätt att jämföra de
verkliga arbetsprisen för styckarbete med de
pris som betalas i Europa, där prislistor
eller tariffer finnas. Olyckligtvis äro
förhållandena i Indien emellertid ej
sådana, att en noggrann jämförelse kan
företagas. Allmänt talat tycks det föreligga
ett försök inom varje textilföretag att
fastställa priserna så att
genomsnittsarbetaren får ungefär samma
genomsnittslön på vilken plats han än arbetar.
Härav framgår utan vidare, att ägaren
av en gammal fabrik, med gammalt
maskineri, likgiltig teknisk
förvaltnings-stab och likgiltig fabriksledning i
allmänhet, måste betala relativt mycket högre
ackordslönesatser än arbetsgivaren med
den väl utrustade, väl förvaltade och
tekniskt välutrustade fabriken med hög
prestationsförmåga. Det är fullkomligt
klart, att om en indisk vävare i en dåligt
utrustad gammal fabrik kan förtjäna 30
rupis i månaden, vilket utgör lönen för en
vävare inom de allra bästa fabrikerna, så
måste den ena arbetsgivaren betala
mycket högre ackordspris än den andra.
Så
lunda ligger den första svårigheten däri,
att om man är i stånd att ifråga om ett
textilföretag erhålla den mest noggranna
jämförelse med europeiska förhållanden,
så omkullkastas alla ens beräkningar vid
försök till jämförelse ifråga om nästa
textilföretag.
Enligt försäkringar som jag erhållit
av personer i ansvarig ställning, vilka äga
möjlighet att bedöma de relativa
produktionskostnaderna i England och Indien,
är jag benägen att tro, att
lönekostnaderna för framställning av ett tygstycke från
råbomull till den färdiga varan på det
hela taget är mycket obetydligt lägre i
Indien än i England. En man i hög
ställning, vilkens utsago jag ej har skäl att
betvivla, men vars namn jag naturligtvis
ej kan nämna, försäkrade mig att
lönekostnaderna, som innefattas i
framställningen av ett stycke tyg i Indien, på det
hela taget snarare vore högre än de som
innefattades i ett jämförligt stycke tyg
framställt i Lancashire.
Som nästan varje textilfabrik i Indien
har olika metoder och normer, erkänner
jag öppet omöjligheten att lämna några
bestämda uppgifter, och har avgivit
denna förklaring för att visa att de indiska
förhållandena förhindra en noggrann
jämförelse med Europa.
Ett annat förekommande drag i de
indiska fabrikerna är det sakförhållandet,
att i några fabriker har vävaren två
vävstolar av någonting från 40 till 46 tum i
bredd; i andra fabriker kan vävaren
endast ha en av dessa vävstolar, men lönen
kan vara ungefär densamma som i andra
distrikt, där vävaren vanligtvis har två
vävstolar. I detta virrvarr av motsatser,
från den europeiska ståndpunkten
betraktat, finnes intet hopp om att kunna
erhålla en absolut klar bild av
arbetskostnaderna. Det finnes oerhört stora
textilcentra, där varje enskild firma tillämpar
egna prislistor, där förhållandena variera
oerhört, och där lönerna även skulle
variera oerhört under vilket tariffsystem
som helst men där, trots detta, en stor
likhet råder ifråga om de utbetalda
lönerna. Därför fruktar jag att jag måste
säga, att ingen delegation med de bästa
avsikter i världen f. n. med bestämdhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
