- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVI. 1929 /
104

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

TEXTILARBETAREN

Tidpunkten för föreningens bildande eller
densammas anslutning till förbundet kan ej exakt
angivas, dä nägra handlingar ej finnas i behåll
från föreningens första verksamhetsår. Tanken
på sammanslutning i en facklig organisation tog
sig icke uttryck så tidigt bland arbetarna inom
ylleindustrin, som inom bomullsindustrin. Redan
är 1889 bildades en förening bland
bomullsindustrins arbetare, benämnd väveri- och
spinneriar-betarefackföreningen. Den upphörde med sin
verksamhet redan i slutet av år 1891. I början
av år 1896 upptogs en förening ånyo. På inrådan
av Axel Danielsson och H. Menander antogs
namnet fabriksarbetareförbundet, med tanke pä att
denna förening skulle komma att utgöra
stommen till ett hela landet omfattande
fabriksarbetareförbund. Arbetarna vid Carl Lunds fabriker,
tändsticksfabriken m. fl. anslöto sig även till
denna förening. Tanken på bildandet av ett
särskilt förbund skrinlädes snart, ty efter en kortare
tid finner man föreningen ansluten till dåvarande
Grovarbetareförbundet, som särskild sektion.
Denna anslutning till Grovarbetareförbundet
upphörde efter ett halvår, varefter spinneri- och
tändsticksarbetarna bildade en egen fristående
avdelning.

Textilarbetareorganisationernas pionjär i Malmö.

Ett kraftigt agitationsarbete bedrevs bland
arbetskamraterna, och sä småningom utsträcktes
agitationen även till arbetarna vid de övriga
textilfabrikerna och särskilt till den mitt emot
liggande yllefabriken. Efter hand anslöto sig allt flera
vid sistnämnda fabrik, därav de flesta manliga,
till föreningen, och kommo dessa senare på så
sätt till sist att övertaga ledningen av densamma.
Denna förening bland bomullsindustrins arbetare
kan därför sägas ha utgjort stommen till den
nuvarande avdelning n:r 15 i Svenska
Textilarbetareförbundet. År 1898 hade organisationsarbetet
fortskridit så långt att arbetarna vid Malmö
yllefabrik bildade en egen fackförening, under namn
av ”Yllefabriksarbetarnes i Malmö fackförening”.
Även denna förening blev ansluten till
Grovarbetareförbundet.

Vid den konferens som hölls i Norrköping i
april månad år 1898, dä beslut fattades om
bildande av Svenska Textilarbetareförbundet, hade
avdelningen sänt ombud, och vid
förstpäkomman-de möte, dä ombudet redogjorde för konferensens
beslut, beslöt avdelningen anslutning till
Textilarbetareförbundet. Första gången avdelningen
nämnes är i ett protokoll från Svenska
Textilarbetareförbundets första kongrers 1 Norrköping,
den 1 april 1899, vari omförmäles att Malmö
ylle-arbetarefackförening, som förut tillhört
Grovarbetareförbundet, beslutat skilja sig från detta
senare, för att förena sig med
textilarbetareförbundet. I förbundets verksamhetsberättelse för tiden
1 april 1899—1 april 1900 heter det bl. a.: ”Bland
de, som gått lyckligast ur striden i detta fall har
varit n:r 15, Malmö avdelning, som lyckats åt
några spetsvävare fått veckolönen höjd med 2
kronor pr vecka utan någon strid”. Av
ovanstående framgår säledes att avdelning n:r 15

någon gång i slutet av år 1899 måste ha blivit
ansluten till Svenska Textilarbetareförbundet.

Uppdelning i småavdelningar 1907.

Som synes var organisationen vid denna tid
synnerligen löslig. Man var tveksam om var man
skulle höra hemma. Först efter anslutningen till
textilarbetareförbundet, då riktlinjerna för
arbetet blevo klarare, kände man sig liksom säkrare
och förtroendet för organisationen växte. Detta,
jämte några smärre löneförhöjningar dä och då,
gjorde att anslutningen tog bättre fart.
Arbetarna vid Bandfabriken, Kürzels spinneri och
trikå-fabrikerna anslöto sig till föreningen, så att
medlemsantalet år 1902 uppgick till cirka 200. Den
16 augusti 1900 hade bildats en förening, benämnd
”Malmö Färgeri- och textilarbetarefackförening”,
vilken tillhörde Grovarbetareförbundet, men från
den 1 januari 1905 övergick till avdelning 15 och
därmed till textilarbetareförbundet. Genom
bedrivande av en kraftig agitation ökades
medlemsantalet ytterligare, varför en uppdelning av
avdelningen måste vidtagas. Sälunda bildades år
1907 avdelning 45 vid Skandinavien, avd. n:r 46
vid Kürzels spinneri, avd. n:r 47 vid
Bomulls-väveriet, n:r 49 vid spinneriet och avd. n:r 90
vid trikåfabrikerna.

Storstrejken medförde katastrofalt manfall
och kristiden ny samling.

Så kom år 1909. Som bekant drabbades
textilindustrins arbetare av den av svenska
arbetsgivareföreningen proklamerade lockouten, som
föregick storstrejken, den 26 juli nämnda år.
Avd. n:r 15, d. v. s. arbetarna vid yllefabriken,
deltogo ej i denna konflikt, dä arbetsgivaren som
bekant ej tillhörde arbetsgivareföreningen. Under
tiden erlades i stället, utöver den ordinarie
kontingenten, en uttaxering av 4 kr. pr vecka. Efter
denna kraftmätning upphörde de övriga
avdelningarna med sin verksamhet så småningom
un-det år 1910. För att bibehålla sitt medlemskap
övergingo ett fåtal till avd. 15. Även inom denna
avdelning slappnade intresset för organisationen
och i slutet av år 1910 räknade avdelningen ej
mer än cirka 40 medlemmar. Det blev att börja
agitationen på nytt. Denna bedrevs bl. a. genom
husagitation, ett sätt som använts bäde förut och
senare. Det torde vara tillåtet att här omnämna,
att man vid flera tillfällen kunde komma hem
till organiserade arbetare, som själva icke skulle
tillåta någon gå oorganiserad i sitt fack, men
som kunde tillåta sin hustru, dotter eller fästmö
arbeta vid en textilfabrik oorganiserad, ja, t. o.
m. vid vissa tillfällen hånade textilarbetarna för
deras dåliga organisation. Ännu den dag som är
kan man träffa på dylika fall. Undei’ årens lopp
ökades medlemsantalet sakta men säkert, och var
är 1917 uppe i cirka 250. Vad emellertid all
agitation ej hade förmått åstadkom kristiden,
genom de stegrade levnadsomkostnaderna och
därav följande krav pä dyrtidstillägg. En
formlig rusning till fackföreningen skedde åren 1918
och 1919. Sistnämnda år hade medlemssiffran

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:07:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1929/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free