Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEXTILARBETAREN
Honnör för föregångsmännen.
Ovanstående utgör endast några korta
anteckningar ur föreningens verksamhet de gångna 30
åren, upptecknade ur minnet. Det egentliga
arbetet utfördes då, liksom nu, av ett litet fåtal.
Det stora flertalet ställde sig till en början
likgiltiga, en del t. o. m. förhånade dem, som här
försökte bryta mark för organisationen bland
textilarbetarna. Vilket mod, vilket offer av tid och
krafter och vilket intresse för saken som lagts i
dagen av dessa föregångsmän kan knappast ber
skrivas; det kan ändå icke förstås av andra än
de, som själva deltagit i dylikt arbete. Bland
dem, som varit särskilt verksamma under
genom-brottstlden men som senare övergått till annan
verksamhet, torde främst böra nämnas J.
Borgström, Carl Horst, Jöns Jönsson, Herman Strandh
och Aug. Ströbäck.
Bland avdelningens verksammaste och mest
betrodda medlemmar vilja vi slutligen nämna
textilarbetarekårens mäster allt i allo sedan ett tiotal
år tillbaka, expeditören Aug. Magnusson. Under
åren 1912—1917 var han avdelningens kassör och
återvaldes 1918 till denna befattning, när han
efter en tids nödtvungen vistelse i Danmark — det
fanns intet arbete åt honom här — återvände till
Malmö. År 1919 utsågs han till textilarbetarnas
helt avlönade expeditör och ombudsman och
denna syssla har han sedan på ett synnerligen
förtjänstfullt sätt skött — och vl hoppas han får
fortsätta därmed ännu i många år, eller så länge
hans ännu unga krafter tillåta det. Att han kan
tillgodoräkna sig en stor del av äran av att
textilarbetarna i Malmö nu stå väl organiserade i
starka och stabila organisationer, äro
textilarbetarna helt säkert utan undantag eniga om.
Alla föregångsmännen, även de icke
namngivna, äro värda en honnör. Må den kamplust
och hänförelse, som besjälade dem, även 1
framtiden vara tillfinnandes hos avdelningens
medlem-mai- och må ledstjärnan i arbetet även framgent
vara: organisationens bästa.
Avdelningen har för närvarande ett
medlemsantal av 1,510 och är förbundets största.
Arbetsprocesserna i textilindustrin.
Av
Björn Janzén.
Bomullsindustrin.
vi.
Bomullsselfactorn.
Innan beskrivningen av denna maskins
arbetssätt gives, torde kanske en
kortfattad historik över spinningsteknikens
utveckling vara på sin plats. Det redskap,
sländan, som människan först använde
för spinning, var ett synnerligen primitivt
sådant. Spånadsmaterialet hade man
upplindat i en tott kring en käpp eller ten,
den s. k. rocken. Spindeln, medelst vilken
snodden gavs åt garnet, utgjordes av en
liten stav av trä, stundom av ben eller
brons, vilken hade en längd av 20—30 cm.
Ungefär 8 cm. från den undre änden
var tjockleken 8—15 mm. och
därifrån avsmalnade den såväl uppåt som
nedåt. På spindelns tjockaste del satt en
liten trissa av trä eller metall, vilken
tjänstgjorde som svängskiva. Med ena
handen utjämnades fibermaterialet, med
den andra gavs rotation åt spindeln. Då
en tillräcklig längd bildats upplindades
garnet kring spindeln och fästes medelst
en rännsnara kring spindelspetsen,
var
efter nytt spånadsmaterial framdrogs och
spinningen fortsattes. Det fordrades
givetvis en högt uppdriven skicklighet att
med detta enkla redskap framställa ett
fint och jämnt garn. Att detta var
möjligt visa emellertid de lämningar av garn,
som ännu finnas i behåll. Det redskap,
som senare kom till användning vid
spinning, var spinnrocken. Denna bestod i
början endast av en horisontalt liggande
spindel, vilken fick rörelse genom en snodd
från ett större hjul. Då tråden hölls i
sned vinkel mot spindeln, erhöll
densamma snodd. För att tråden sedan skulle
upplindas kring spindeln, måste den föras
vinkelrätt mot spindeln. Det nu nämnda
spinningsförfarandet är i princip alldeles
detsamma, som förekommer vid
selfac-torn.
På 1500-talet uppfanns emellertid en
spinnrock, den s. k. Leipziger-spinnrocken,
av en man vid namn Jürgens. Denna
spinnrock hade den fördelen, att den spann
och upplindade garnet samtidigt.
Snod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
