Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
15
Textilindustrin sedd från arbetarnas sida.
Stenografiskt upptecknat föredrag
av förtroendemannen hr G-ust. Janzén
vid Svenska
Bomullsteknikerförenin-gens ordinarie årsmöte i Borås den
8 juni 1929:
Jag ber att få uttala ett tack för att
tillfälle beretts mig att på detta — om jag
så får uttrycka mig — mera kordiala sätt
få tala om de frågor, vilka kunna anses
vara gemensamma för såväl arbetare som
arbetsgivare inom vårt lands
textilindustri. Vid förhandlingsbordet, där
uppkomna tvister skola behandlas och lösas,
uppstår självfallet ett spänt och irriterat
förhållande. Det gäller nämligen å ena
sidan att söka sälja arbetskraften så dyrt
som möjligt och å andra sidan att köpa
denna kraft så billigt som möjligt.
Jag ber även att få förutskicka att
den framställning, som jag här kommer
att lämna, kanske kan komma att
förefalla något ensidig, men det kan nu ej
undvikas att de frågor, man vill hävda,
som man så att säga ”ligger vid”, erhålla
en ensidig belysning. Det är väl
knappast någon människa förunnat att lägga
en allmän och neutral syn på alla frågor.
De opartiska forskarna och
vetenskapsmännen ha i detta avseende den
gynnsammaste ställningen. Jag ber därför
om överseende, i händelse jag kommer
att framhålla något, som herrarna icke
kunna gilla.
Textilindustrins berättigande här i landet.
Beträffande textilindustrins
berättigande i vårt land har man från många
håll, ej minst från nationalekonomiskt,
framhållit, att denna industri rätteligen
bör betecknas såsom en konstlad industri,
en industri, som icke hör hemma här i
landet. Denna mening grundar man
därpå, att varje industri, över huvud taget
vilken som helst, bör vara förlagd i det
land och på den ort, där råmaterialet
produceras. Tillämpningen av en sådan
produktionsordning är, säger man, en god
internationell hushållning, som skulle
medföra att människornas uppehälle
bleve betydligt billigare. Det är uppenbart,
att detta resonemang, rent teoretiskt, är
riktigt, men praktiskt — ännu
åtminstone — fullkomligt ogenomförbart.
Frånvaron av en textilindustri här i landet
skulle betyda, förutom minskade
arbetsmöjligheter, att landet skulle ligga helt
öppet för utländska textilvaror, och
ingen vet vad man då skulle kunna få
betala för dessa. Häremot skall kanske
kunna invändas, att utlänningarna skulle
konkurrera om avsättningen, varigenom
priserna skulle regleras, men därom
vet man intet. I alla händelser skulle
man här i landet mista en arbetsinkomst
av omkring 75 miljoner kronor årligen,
som nu stannar inom landet.
Emellertid ha vi nu här i landet en
relativt stor textilindustri, i vilken flera
hundra miljoner kronor äro investerade,
och man är säkerligen icke böjd för att
på något sätt vilja spoliera denna
industrigren. Vi veta alla att denna industri
ofta mött stora svårigheter, att
statsmakterna innan den kunde stå på egna ben
måste gripa in på olika sätt: genom
privilegier, subventioner och anskaffande
av utländsk, kunnig arbetskraft.
Omsider vann dock textilindustrin fotfäste här
i landet, och under sista hälften av
1800-talet kan man säga att denna industri
blomstrade, d. v. s. den gav ju icke
sådana där ofantligt stora vinster, som en del
andra industrier, men den kunde mycket
väl förränta det investerade kapitalet,
vilken omständighet inbjöd till startandet
av nya textilföretag samt förstoring av
förutvarande. Sedan sista sekelskiftet
ha icke några nya textilföretag av någon
större betydenhet upprättats här i landet.
Vid sistnämnda tidsskede inträdde en
vändpunkt för den svenska
textilindustrin, och den del av densamma, som blev
utsatt för den hårdaste påfrestningen,
var, som bekant, ylleindustrin. Det
torde vara oss alla bekant, att denna del av
textilindustrin vid krigsutbrottet 1914 låg
synnerligen illa till. Man plär säga: ”In-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
