Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S i s y f o s.
En gammal grekisk saga talar om en
vinningslysten och hänsynslös konung vid
namn Sisyfos. Till straff för sina många
illgärningar får han i underjorden till
uppgift att vältra en stor sten uppför ett
berg. Varje gång han når toppen med
stenen, rullar denna ned igen, och han har
att börja på nytt. Så är han dömd att
ständigt utföra ett arbete, som han aldrig
kan lyckas slutföra. Efter honom brukar
man benämna varje på samma gång
mödosamt och hopplöst arbete för
”Sisyfos-arbete”.
Om man granskar strävandena att
inom det nuvarande kapitalistiska
samhällets ram avskaffa arbetslösheten och
om man söker bedöma förutsättningarna
att lyckas därmed, så får man en stark
känsla utav att det kapitalistiska
samhället står inför en ”Sisyfosuppgift”. Väl
är arbetslösheten i vårt eget lilla land
måhända på retur, och i varje fall är den
betydligt mindre än under de svåraste åren,
men det mål, som heter ”arbetslöshetens
avskaffande”, hägrar alltjämt blott i ett
dimhöljt fjärran. Arbetslösheten ser ut
att bli permanent. Ännu värre är det
dock ute i stora världen. Tysklands
ar-betslöshetsarmé börjar anta helt enkelt
fruktansvärda dimensioner. I England
äro förhållandena likaledes svårartade.
Under MacDonalds ettåriga
regeringstid har siffran, trots stora
ansträngningar att bekämpa arbetslösheten,
sprungit upp med en halv miljon.
Själva det kapitalistiska ideallandet,
Amerika, börjar få en allt
starka,-re känning av arbetslöshetens problem.
Det är endast tack vare frånvaron av
ordnad statistik och sociala
välfärdsanordningar, som Amerika hittills sluppit att
siffermässigt skylta bland förteckningen
över av arbetslösheten särskilt svårt
pressade länder. Även länder, som ha
anmärkningsvärt låga arbetslöner och på
grund därav, enligt borgerlig
nationalekonomisk visdom, borde vara förskonade
från all arbetslöshet, t. ex. Japan, uppvisa
växande arbetslöshetsskaror.
Det arbetas med att göra slut på detta
missförhållande. Dels av
samhällsorganen genom åtgärder av skilda slag, dels av
industrin själv. Eftersom självläkningen,
enligt borgerlig uppfattning, är den bästa
ifråga om samhällskroppen och eftersom
industrins utveckling alltså skall vara
uttrycket för det kapitalistiska systemets
förmåga att komma tillrätta med sina
egna plågor, så är det de senare
strävandena, som i detta sammanhang intressera
mest. Dessa strävanden uttryckas bäst
genom ordet ”rationalisering”. Med
detta ord förstå vi då icke blott själva
förbättringen av maskiner och arbetsmetoder
utan även koncentrationssträvandena och
anpassningssträvandena i övrigt. Denna
rationalisering är, enligt mångas sätt att
se, A och O i allt arbete för
arbetslöshetens avskaffande.
Man behöver ingalunda hemfalla åt
NiO 2. 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
