- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVII. 1930 /
46

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42 TEXTIL ARBETAREN och kostbara konflikter. Genom mitt deltagande i avtalsuppgörelser som Landsorganisationens ombud har jag lärt mig förstå och uppskatta värdet av en dugande förhandlare. En skicklig fackföreningsmän, som kan sin sak och känner sin industri, kan mången gång uppnå verkligt betydande resultat för den arbetargrupp han representerar. * Den nye sekreteraren, Per Bergman, är lika gammal som ordföranden och har ett lika långt arbete inom fackföreningsrörelsen som han bakom sig. Från 1917 till 1920 var han ombudsman i Svenska Träarbetareförbundet. Sistnämnda år valdes han till Landsorganisationens ombudsman och den posten har han sedan dess beklätt. Yrkesinspektörerna om hygien och skydd i textilfabrikerna. Till Socialstyrelsen ha i slutet av februari månad inkommit verksamhetsberättelserna för 1929 från resp, yrkes-inspektörer i riket. I flera av dessa berättelser förekomma redogörelser angående de hygieniska förhållandena i textilfabrikerna samt beträffande skyddsanordningar m. m. Ett sammandrag av vad som sålunda anföres kan vara av intresse för denna tidnings läsare. Yrkesinspektören i Linköping framhåller bl. a.: Det är en allmänt känd sak, att textilfärgerier äro mindre gynnsamma i hygieniskt avseende, till följd av den imma och den starka värme, som i regel där bruka vara rådande. Ja, det har gått in i det allmänna medvetandet, att det nära nog anses i sin ordning att så skall vara förhållandet. Alltjämt förekommer att arbetsgivare, som göres uppmärksam på de mindre gynnsamma förhållandena i färgeriet, bemöter anmärkningen ungefär så: — Ja, men det här är ju ett färgeri. Emellertid föreligger anledning att kunna hoppas på en omsvängning av den uppfattning, som sålunda understundom kommer till uttryck. Det finnes nämligen numera färgerier att peka på, i vilka praktiskt taget ingen imma förekommer, samtidigt som temperaturen är blott ungefärligen normal rumstemperatur. Förklaringen till att sådant resultat kunnat vinnas är den, att apparater, anordningar och metoder omändrats därhän, att färgningen sker helt slutet, i likhet med vad som sedan länge ofta är fallet vid garnfärgning. Förenade Yllefabrikerna i Norrköping har, enligt yrkesinspektörens förslag, verkställt försök med sluten färgning vid såväl godsfärgningsapparater som stycke-färgningsappa rater. Resultatet av dessa försök voro så gynnsamma, att bolaget omedelbart gick i författning om ombyggnad av såväl sitt gods- som stycke-färgeri. Dessa ombyggnader eller nybyggnader äro nu så gott som färdiga. Godsfärgeriet är färdigt sedan mer än ett halvt år tillbaka. Resultaten från nybyggnaderna synas väl motsvara dem, som erhöllos vid försöken. I de nya färgerier-na förekommer praktiskt taget ingen imma, och temperaturen är alls icke överflödig. Förutom de goda resultaten ur arbetarskyddssynpunkt, som den nya apparaten och den nya metoden medfört, ha erfarenheterna samtidigt varit mycket goda även i ekonomiskt hänseende. Vid godsfärgningen, som varit i gång så pass länge, att fullt driftsmässiga och tillförlitliga siffror kunnat erhållas, har värmeförbrukningen visat sig vara c:a 33 proc, mindre än vid den gamla färgningsme-toden. Färgningen går med säkerhet inte sämre än förut. Här ha vi — säger yrkesinspektören till slut -— ett påtagbart exempel på att, där arbetarskyddsproblemet angripes på rätt sätt, vinsten ur arbetarskyddssynpunkt kommer att med sig förena ekonomisk vinst, i detta fall en högst betydande sådan. Yrkesinspektören i Malmö framhåller bl. a.: En relativt ny tillverkning inom distriktet Skåne-Blekinge är strumptillverkningen. En större fabrik har under 1929 inretts i Malmö, sysselsättande bortåt 300 personer. Likaså har en strumpfabrik, dock något mindre än den förstnämnda, startats i Hälsingborg, och ytterligare en sådan är under uppförande i Knislinge, norr om Kristianstad. Slutli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:09 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1930/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free