Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEXTILARBETAREN
Våra närmaste uppgifter.
ii.
I förbundets stadgar angives, att
förbundets uppgifter äro att verka för
höjande av medlemmarnas löner o. s. v.
Innan vi undersöka huruvida
möjligheter förefinnas för att höja
textilarbetarnas löner, skola vi något beröra själva
löneproblemet i stort.
Löneproblemet är mycket invecklat och
omskrivet. Det är alldeles självklart att
kring detta problemkomplex blomstrat upp
en rikhaltig litteratur på alla språk, ja, så
rikhaltig att enbart de böcker, som äro
skrivna på engelska språket, i vilka
löneproblemet uteslutande eller huvudsakligast
behandlas, torde kunna mätas upp i flera
hyllmeter. (Denna senare uppgift är
hämtad ur red. Axel Uhléns bok: ”Löner,
Arbetstid och Arbetslöshet”.)
Detta problem har alltid intresserat
lö-nearbetarna och kommer säkerligen att i
fortsättningen diskuteras, så länge det
finns arbetare och arbetsgivare. Våra
nationalekonomer ha ägnat problemet stor
uppmärksamhet. Dessa lärda ha ju sina
särskilda teorier i denna sak, teorier, som
inte alltid överensstämma med arbetarnas
praktiska syn på saken. Trots detta
senare faktum bör man inte helt bortse ifrån
betydelsen av nationalekonomernas syn på
löneproblemet. Vi skola i denna artikel
något återge nationalekonomernas teorier
om löneproblemet. Det bör påpekas, att
alla nationalekonomer ej fullständigt äro
överens i denna fråga.
Enligt en utredning av professor Sven
Brisman kan man skilja på tre olika arter
av arbetslöner: Löner på öppna
arbetsmarknaden, tjänstemannalöner och
chefslöner. Den första av denna grupp
sammanfaller i stort sett med löner för alla
kroppsarbetare. I detta fall betraktas
arbetet av arbetsgivaren som en vara, vilken
han söker köpa till billigaste pris. Vad
som betalas är själva arbetsprestationen,
ej människan. Helt annorlunda är det
med tjänstemannalöner. Här betraktas
inte arbetskraften som en vara, som köpes
för det billigaste priset, utan här tillämpas
den principen, att lönen skall vara
tillräck
lig för att hålla den anställda på en med
hänsyn till sysslans art önskvärd social
nivå. I motsats till den öppna
arbetsmarknadens område är det här ej arbetet
som betalas, utan personen.
Chefslönerna däremot överensstämma
med den öppna marknadens däri, att deras
storlek bestämmes med hänsyn till
tillgång och efterfrågan. På grund av den
sparsamma förekomsten av dylika
begåvningar pressas chefslönerna i höjden och
ligga högt över tjänstemännens löner.
Angående den första gruppen av här
ovan angivna löner, så skulle
textilarbetarna liksom andra kroppsarbetare ha
intresse av att närmare studera denna. Vi
kunna emellertid här inskränka oss till att
nämna, att denna arbetslön uppkommer
helt naturligt genom de ekonomiska
krafternas fria spel. Således skulle dessa
löner teoretiskt regleras automatiskt genom
tillgång och efterfrågan.
Fackföreningarna ha emellertid i viss utsträckning
upphävt denna lönelags verkningar. Genom
kollektivavtalen ha tillgångens och
efterfrågans inverkan på lönen i stor
utsträckning neutraliserats. Huruvida härigenom
uppstått större arbetslöshet än om de
ekonomiska krafterna fått fritt verka är en
fråga, som vi inte skola ingå på i detta
sammanhang.
Vad som här ovan nämnts angående
fackföreningarnas upphävande av
verkningarna av lagen om tillgång och
efterfrågan på arbetskraft vid bestämmande
av kroppsarbetarnas löner måste också
erkännas av nationalekonomerna. Professor
Sven Brisman har i sin bok
”Nationalekonomi” intygat, ”att den teoretiska
lönelagen synes komma i en hopplös konflikt
med det verkliga livets företeelser”.
Vi ha även en annan löneteori, som i
våra dagar synnerligen ingående
diskuterats, ”de höga lönernas teori”. Den
person, som gjort denna fråga aktuell i våra
dagar, är Henry Ford, bilkungen i
Amerika. Genom sin bok ”1 dag och i morgon”
framförde Ford detta problem till en
mycket vidlyftig diskussion. Frågan om höga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
