- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVII. 1930 /
66

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58 TEXTILARBETAREN Våra närmaste uppgifter. ii. I förbundets stadgar angives, att förbundets uppgifter äro att verka för höjande av medlemmarnas löner o. s. v. Innan vi undersöka huruvida möjligheter förefinnas för att höja textilarbetarnas löner, skola vi något beröra själva löneproblemet i stort. Löneproblemet är mycket invecklat och omskrivet. Det är alldeles självklart att kring detta problemkomplex blomstrat upp en rikhaltig litteratur på alla språk, ja, så rikhaltig att enbart de böcker, som äro skrivna på engelska språket, i vilka löneproblemet uteslutande eller huvudsakligast behandlas, torde kunna mätas upp i flera hyllmeter. (Denna senare uppgift är hämtad ur red. Axel Uhléns bok: ”Löner, Arbetstid och Arbetslöshet”.) Detta problem har alltid intresserat lö-nearbetarna och kommer säkerligen att i fortsättningen diskuteras, så länge det finns arbetare och arbetsgivare. Våra nationalekonomer ha ägnat problemet stor uppmärksamhet. Dessa lärda ha ju sina särskilda teorier i denna sak, teorier, som inte alltid överensstämma med arbetarnas praktiska syn på saken. Trots detta senare faktum bör man inte helt bortse ifrån betydelsen av nationalekonomernas syn på löneproblemet. Vi skola i denna artikel något återge nationalekonomernas teorier om löneproblemet. Det bör påpekas, att alla nationalekonomer ej fullständigt äro överens i denna fråga. Enligt en utredning av professor Sven Brisman kan man skilja på tre olika arter av arbetslöner: Löner på öppna arbetsmarknaden, tjänstemannalöner och chefslöner. Den första av denna grupp sammanfaller i stort sett med löner för alla kroppsarbetare. I detta fall betraktas arbetet av arbetsgivaren som en vara, vilken han söker köpa till billigaste pris. Vad som betalas är själva arbetsprestationen, ej människan. Helt annorlunda är det med tjänstemannalöner. Här betraktas inte arbetskraften som en vara, som köpes för det billigaste priset, utan här tillämpas den principen, att lönen skall vara tillräck lig för att hålla den anställda på en med hänsyn till sysslans art önskvärd social nivå. I motsats till den öppna arbetsmarknadens område är det här ej arbetet som betalas, utan personen. Chefslönerna däremot överensstämma med den öppna marknadens däri, att deras storlek bestämmes med hänsyn till tillgång och efterfrågan. På grund av den sparsamma förekomsten av dylika begåvningar pressas chefslönerna i höjden och ligga högt över tjänstemännens löner. Angående den första gruppen av här ovan angivna löner, så skulle textilarbetarna liksom andra kroppsarbetare ha intresse av att närmare studera denna. Vi kunna emellertid här inskränka oss till att nämna, att denna arbetslön uppkommer helt naturligt genom de ekonomiska krafternas fria spel. Således skulle dessa löner teoretiskt regleras automatiskt genom tillgång och efterfrågan. Fackföreningarna ha emellertid i viss utsträckning upphävt denna lönelags verkningar. Genom kollektivavtalen ha tillgångens och efterfrågans inverkan på lönen i stor utsträckning neutraliserats. Huruvida härigenom uppstått större arbetslöshet än om de ekonomiska krafterna fått fritt verka är en fråga, som vi inte skola ingå på i detta sammanhang. Vad som här ovan nämnts angående fackföreningarnas upphävande av verkningarna av lagen om tillgång och efterfrågan på arbetskraft vid bestämmande av kroppsarbetarnas löner måste också erkännas av nationalekonomerna. Professor Sven Brisman har i sin bok ”Nationalekonomi” intygat, ”att den teoretiska lönelagen synes komma i en hopplös konflikt med det verkliga livets företeelser”. Vi ha även en annan löneteori, som i våra dagar synnerligen ingående diskuterats, ”de höga lönernas teori”. Den person, som gjort denna fråga aktuell i våra dagar, är Henry Ford, bilkungen i Amerika. Genom sin bok ”1 dag och i morgon” framförde Ford detta problem till en mycket vidlyftig diskussion. Frågan om höga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:09 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1930/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free