- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVII. 1930 /
67

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN 59 löner skola anses fördelaktiga för nationen eller ej, har emellertid framförts långt tidigare än då Ford skrev sin bok. Adam Smith skrev redan år 1776 följande: ”Goda arbetslöner äro därför en nödvändig följd av, därför också ett naturligt tecken till växande nationellt välstånd.” Vidare: ”Där lönerna äro höga, finner man följaktligen alltid arbetarna företagsammare, flitigare och hurtigare, än där de äro låga.” (”Folkets Välstånd”, översättning av prof. E. Sommarin, del I, sidan 55 och 61.) Vi skulle även kunna åberopa den engelske socialisten, kooperatören och fabriksledaren Robert Owen, vilken i sitt bomullsspinneri i New Lanark betalade höga löner åt arbetarna och faktiskt därmed bevisade, att produktionsresultatet blev mycket gott. Våra nationalekonomer av i dag ha emellertid anmält en avvikande mening angående de höga lönernas ekonomi. Vi nöja oss med att citera ett par framstående nationalekonomer: ”Mera varor får man obetingat icke utan vidare genom högre löner, och högre löner än som motsvarar värdet av vad som står till förfogande i landet äro en ren omöjlighet.” ”Man kan icke göra ett land rikare genom att flytta några penningstycken från en person till en annan, såvida icke detta leder till ökad produktion.” Detta ämne är för en textilarbetare särskilt aktuellt, helst som en sådan arbetare inte är bortskämd med hög lön. Enligt Statistisk årsbok 1930 var genomsnittslönen vid spinnerier, väverier o. d. för manliga år 1928 kr. 2,123 : —, kvinnliga kr. 1,411: — och ungdom under 18 år kr. 933: —. En manlig har således 40 kr. 83 öre att leva av pr vecka, en kvinnlig 27 kr. 13 öre och en minderårig 17 kr. och 94 öre. Det kan konstateras, att en minskning av genomsnittslönerna har ägt rum sedan året förut, nämligen 1927. Samma bok upplyser oss om att den manliga lönen då var kr. 2,146: —, den kvinnliga kr. 1,413: — och den minderåriga kr. 962 : —. Dessa siffror behöva inga kommentarer. Vi skola i nästa artikel se vilka möjligheter som finnas för höjning av dessa löner. E. R. En ackordsprislista inför Arbetsdomstolen. Under vintern 1929 fördes mellan å ena sidan förbundsavdelningen n:r 45 i Malmö och å andra sidan Aktiebolaget Malmö Strumpfabrik underhandlingar om ackordsprislista. Dessa underhandlingar ledde till att överenskommelse träffades, och den 1 april undertecknades ackords-prislistan, som skulle gälla ”till ömsesidig efterrättelse från och med den 1 april 1929 samt så länge det mellan Sverges Textilindustriförbund och Svenska Textilarbetareförbundet ingångna riksavtalet äger giltighet”. Under tiden, som förhandlingarna pågått, hade firman inträtt i Sverges Textilindustriförbund, och ackordsprisli-stan skulle därför, för att bliva gällande, underställas såväl Sverges Textilindustriförbund som Svenska Textilarbetareförbundet för godkännande. Avdelningen hade för sin del vid undertecknandet skaffat sig vårt förbunds godkännande, medan arbetsgivaren icke ens underrättat sitt förbund om prislistans tillkomst. Sedan Sverges Textilindustriförbund fått kännedom om ackordsprislistans undertecknande, meddelade förbundet i skrivelse av den 7 juni till Svenska Textilarbetareförbundet, att det icke kunde godkänna ackordsprislistan, enär denna tillkommit på avtalsstridigt sätt. Den 15 juni begärde Sverges Textilindustriförbund, under förklaring att ackordsprislistan måste anses ogiltig, underhandling med Svenska Textilarbetareförbundet. Sistnämnda förbund meddelade, att det icke motsatte sig underhandling, men att det icke kom-me att medgiva någon ändring av ackordsprislistans innehåll. Därefter åtgjordes från Sverges Textilindustriförbunds sida ingenting i saken förrän på våren 1930, då förbundet ånyo begärde prislistans annul-lerande och underhandling i saken. Ett underhandlingssammanträde kom till stånd den 8 maj 1930, varvid Sverges Textilindustriförbund vidhöll sitt yrkande om prislistans annullerande, dels på grund av att densamma tillkommit på annat sätt än avtalet föreskriver, dels på grund av att den uppbyggts på andra grunder för ac-kordssättning än de i avtalet angivna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:09 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1930/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free