Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
59
löner skola anses fördelaktiga för
nationen eller ej, har emellertid framförts långt
tidigare än då Ford skrev sin bok.
Adam Smith skrev redan år 1776
följande: ”Goda arbetslöner äro därför en
nödvändig följd av, därför också ett
naturligt tecken till växande nationellt
välstånd.” Vidare: ”Där lönerna äro höga,
finner man följaktligen alltid arbetarna
företagsammare, flitigare och hurtigare,
än där de äro låga.” (”Folkets Välstånd”,
översättning av prof. E. Sommarin, del I,
sidan 55 och 61.) Vi skulle även kunna
åberopa den engelske socialisten,
kooperatören och fabriksledaren Robert Owen,
vilken i sitt bomullsspinneri i New Lanark
betalade höga löner åt arbetarna och
faktiskt därmed bevisade, att
produktionsresultatet blev mycket gott.
Våra nationalekonomer av i dag ha
emellertid anmält en avvikande mening
angående de höga lönernas ekonomi. Vi
nöja oss med att citera ett par
framstående nationalekonomer:
”Mera varor får man obetingat icke
utan vidare genom högre löner, och högre
löner än som motsvarar värdet av vad som
står till förfogande i landet äro en ren
omöjlighet.” ”Man kan icke göra ett land
rikare genom att flytta några
penningstycken från en person till en annan,
såvida icke detta leder till ökad produktion.”
Detta ämne är för en textilarbetare
särskilt aktuellt, helst som en sådan arbetare
inte är bortskämd med hög lön.
Enligt Statistisk årsbok 1930 var
genomsnittslönen vid spinnerier, väverier o.
d. för manliga år 1928 kr. 2,123 : —,
kvinnliga kr. 1,411: — och ungdom under 18 år
kr. 933: —. En manlig har således 40 kr.
83 öre att leva av pr vecka, en kvinnlig
27 kr. 13 öre och en minderårig 17 kr. och
94 öre. Det kan konstateras, att en
minskning av genomsnittslönerna har ägt rum
sedan året förut, nämligen 1927. Samma
bok upplyser oss om att den manliga lönen
då var kr. 2,146: —, den kvinnliga kr.
1,413: — och den minderåriga kr. 962 : —.
Dessa siffror behöva inga kommentarer.
Vi skola i nästa artikel se vilka
möjligheter som finnas för höjning av dessa
löner.
E. R.
En ackordsprislista inför
Arbetsdomstolen.
Under vintern 1929 fördes mellan å
ena sidan förbundsavdelningen n:r 45 i
Malmö och å andra sidan Aktiebolaget
Malmö Strumpfabrik underhandlingar om
ackordsprislista. Dessa underhandlingar
ledde till att överenskommelse träffades,
och den 1 april undertecknades
ackords-prislistan, som skulle gälla ”till ömsesidig
efterrättelse från och med den 1 april 1929
samt så länge det mellan Sverges
Textilindustriförbund och Svenska
Textilarbetareförbundet ingångna riksavtalet äger
giltighet”. Under tiden, som
förhandlingarna pågått, hade firman inträtt i Sverges
Textilindustriförbund, och
ackordsprisli-stan skulle därför, för att bliva gällande,
underställas såväl Sverges
Textilindustriförbund som Svenska
Textilarbetareförbundet för godkännande. Avdelningen
hade för sin del vid undertecknandet skaffat
sig vårt förbunds godkännande, medan
arbetsgivaren icke ens underrättat sitt
förbund om prislistans tillkomst.
Sedan Sverges Textilindustriförbund
fått kännedom om ackordsprislistans
undertecknande, meddelade förbundet i
skrivelse av den 7 juni till Svenska
Textilarbetareförbundet, att det icke kunde
godkänna ackordsprislistan, enär denna
tillkommit på avtalsstridigt sätt. Den 15
juni begärde Sverges Textilindustriförbund,
under förklaring att ackordsprislistan
måste anses ogiltig, underhandling med
Svenska Textilarbetareförbundet. Sistnämnda
förbund meddelade, att det icke motsatte
sig underhandling, men att det icke
kom-me att medgiva någon ändring av
ackordsprislistans innehåll. Därefter åtgjordes
från Sverges Textilindustriförbunds sida
ingenting i saken förrän på våren 1930, då
förbundet ånyo begärde prislistans
annul-lerande och underhandling i saken. Ett
underhandlingssammanträde kom till
stånd den 8 maj 1930, varvid Sverges
Textilindustriförbund vidhöll sitt yrkande om
prislistans annullerande, dels på grund av
att densamma tillkommit på annat sätt än
avtalet föreskriver, dels på grund av att
den uppbyggts på andra grunder för
ac-kordssättning än de i avtalet angivna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
