- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVII. 1930 /
94

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82 TEXTILARBETAREN Böcker och bildningskamp. För att en bok skall få ett verkligt bildningsvärde, måste vi lära oss värdera den och betrakta den som ett brev till oss själva från någon kär vän. Har den kämpande arbetareklassen lärt sig uppfatta och uppskatta de goda, nej, de bästa böckerna på detta sätt? Knappast? Det är endast en elittrupp inom arbetareklassen, vilken insett hur stora tjänster de bästa böckerna kunna göra oss både i egenskap av vanliga människor och som förkämpar för ett verkligt rätts- och kultursamhälle. Läser inte arbetaren? De flesta läsa, men se, det kommer också en smula an på vad man läser. Vi kunna kanske utan vidare komma överens om, att skomakarelärlingen Thorsson aldrig skulle ha kunnat föra arbetareklassens talan på det sätt, som han gjorde, om han — liksom många av oss — hade fördrivit sina lediga halv- och heltimmar med Allt För Enfaldiga, Allers, Hemmets Journal och liknande publikationer. Varje arbetare, som fattat vad medlemskapet i fackföreningen, arbetarekommunen, ungdomsklubben etc. kräver, inser att man inte har någon tid att fördriva eller slå ihjäl. Varje arbetare, som i dag kan sköta en organisation och föra sina kamraters talan, har aldrig haft någon tid att fördriva med borgardömets innehållslösa och ytliga gottköpslitteratur. Vad skall man läsa? Arbetaren skall läsa det, som verkar i bästa mening uppbyggligt. Varje bok, som vidgar livssynen, fördjupar känslolivet, stärker viljan och lär oss förstå oss själva, våra medmänniskor och världen, är en god bok. Han kan också säga, att arbetaren bör läsa allt sådant, som svarar mot arbetarerörelsens mål. Sålunda bör arbetaren åtminstone i första hand läsa sådana böcker och skrifter, som sätter det nuvarande samhället under kritik. Varje bok, som anklagar det nuvarande fallfärdiga samhället, som påtalar orättvisorna, varje bok som för de förtrycktas talan och på sätt och vis är en tolk för det vardande socialistiska samhället, är en läsvärd bok. Man predikar att arbetarna skola läsa nyttiga böcker, d. v. s. avhandlingar i nationalekonomi, stats- och kommunalkunskap, sociologi, fackföreningskunskap etc. Den råd lyder är vis, men den, som följer råd med modifikation är ej heller så dum. Det är konst att läsa facklitteratur och populärvetenskapliga avhandlingar och den får man inte till skänks. Man måste — tyvärr ■— lära sig allt och man måste också lära sig läsa. Det vill med andra ord säga öva förmågan av tankekoncentration, så att man kan hålla fast vid det man läser. Man lär sig bäst genom att studera skönlitteratur. Skönlitteraturen skänker också kunskaper. Mången radikal yngling betecknar skönlitteraturen som strunt. Detta är fåviskt tal och vittnar om, tja, låt oss säga okunnighet. Skönlitteraturen har betytt mycket mera i mänsklighetens utveckling än mången anar. Romanen har ofta varit ett kampmedel, stundom torpeden under arken. Vad var det — som jämte annat — lärde det amerikanska folket att skämmas över negerslaveriet? ”Onkel Toms stuga.” Vad var det, som kom det norska folket att skämmas över ruttenheten i det norska samhället? ”En folkefiende.” Vad var det, som — så långt det var möjligt — kom oss att blygas över vissa förhållanden i Sverge? ”Röda rummet.” Vad var det som erinrade mänskligheten om, att ett fruktansvärt krig skakade världen för ett decennium sedan? ”På västfronten intet nytt.” Den stora romanen, det stora dramat etc. äro också nyttiga på annat sätt. Den goda, eller den bästa litteraturen öppnar våra sinnen för livets värden. Den skär-per vår synförmåga, sovrar våra tankar, utvecklar vår fantasi och gör oss fria. En framstående själsforskare har sagt, att den mesta egoismen har sin rot i fantasilöshet. Om vi tänka efter så har han inte så orätt. Tänk på alla välfödda egoi-ster, som roffat åt sig på andras bekostnad. Huru fantasilösa äro de icke. De äro fullständigt oförmögna att känna med andra individer och ställa sig fullständigt oförstående för andras bekymmer och li

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:09 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1930/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free