Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
85
Det skall villigt erkännas, att London är en
imponerande stad. Men så har den ju också flera
invånare än hela Sverge. En Söderköpingsbo kan
inte vara mera bortkommen, när han första
gången är i Stockholm, än en stockholmare, när han
kommer till London, alldeles frånsett skillnaden
i språk, seder och bruk mellan Sverge och England.
Det behövs nog veckor för att ytligt lära känna
London. På den söndag, vi hade till förfogande,
hunno vi avverka bara en liten del av den rökiga
och bullrande världsstaden. Vi fingo ju
åtminstone se Buckingham Palace,
parlamentsbyggnaden, Nelsons staty, Cleopatras nål och en del andra
sevärdheter. Det mesta av London, är och förblir
för oss ”terra incognita”.
F. ö. trivs man en smula bättre i
Nazi-Tysk-land än i MacDonalds England. Engelsmännen
äro visserligen inte så bullrande och påflugna som
preussarna, men de äro desto mer otillgängliga
och självmedvetna. Svensk matordning saknar
man ännu mer i England än i Tyskland, ehuru
sistnämnda lands ”Schwedische Vorspeise” endast
till namnet påminner om svenskt smörgåsbord.
Vid den middag, som organisationen gav i
Black-pool, fingo vi dock inte mindre än nio rätter,
överhuvudtaget konsumerar engelsmannen en
mängd rätter, medan en svensk gom föredrar
färre sådana. Jämför man vidare en engelsk
kypares slitna och flottiga kläder med en svensk
kypares rena och oklanderliga rock, samt ser man
en svettig kypare på en av Blackpools största
restauranger släppa stora svettdroppar på gästens
tallrik och med obesvärad min, som vore det den
naturligaste sak i världen, torka bort dem för att
strax efter lägga mat på tallriken, så gör man den
reflektionen, att renligheten avtar med avståndet
från Sverge.
Det är mycket i England, som inte faller en
svensk i smaken, men främmande iänder och folk
skola ju inte heller mätas med svensk måttstock.
Varje folk har sina fördelar såväl som nackdelar,
och att engelsmännen satt djupa spår i historien
kan ingen förneka. De ha gjort världshistoria.
Kanske ligger det någon riktighet i följande ord
av förut citerade skald:
Ett folk av trilsket tappra män
med stål i länga ben
det har en marschväg högre än
mamsellernas vid Seine.
Jonatan.
Kata Dalströms liv, öden och
äventyr.
Ett nytt intressant häftesarbete från Tidens förlag.
Bland alla arbetarrörelsens gestalter har
folkfantasin livligast kretsat kring Kata Dalström.
Hon har något av legend och saga kring sitt
namn. Berättelserna om hennes härjartåg, duster
och äventyr leva alltjämt på folkets läppar. Hon
var på en gång något av en. Jeanne d’Arc och av
en Lotta Svärd. Folket tycker om hjältar och
hjältinnor. Kata var under sin levnad mäkta
populär över hela landet och alltjämt har hennes
rykte en romantisk nimbus.
Att hennes liv och verk bli föremål för en
samlad krönika är därför inte något att förvåna
sig över, .tvärtom, man har länge väntat på den.
Nu kommer den.. Initiativet togs på sin tid av
den kommitté ur arbetarrörelsens olika grenar
som tillsattes efter hennes död med uppdrag att
hugfästa den bortgångna amasonens stormfyllda
liv och märkliga gärning. Det är Tidens förlag
som fört tanken till förverkligande. Och det är
Fredrik Ström som för det svenska folket
berättar historien om folkungaättlingen, dottern till en
av våra största bergslagsherrar, som blev en
kämpe för proletariatet.
Krönikan om Kata börjar utgivas i dagarna.
Verket, som är rikt illustrerat, utkommer i tjugo
321-sidiga häften och kommer säkerligen att nä
fram till varje arbetarhem, varje stuga i värt
land. Särskilt kan man vara förvissad om att de
arbetargrupper, inom vilka Kata Dalström var
mest verksam, säsom textilarbetare, rallare,
järnbruksarbetare, sågverks- och gruvarbetare,
flottare och stenhuggare, järnvägsmän etc., skola
skynda sig att förvärva denna bok.
Men. även övriga arbetare skola förvisso ha
stor behållning av verket. Ty det kommer enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
