Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppgörelsen.
Efter tio veckors öppen konflikt slöts
den 20 mars fred inom textilindustrin och
nytt avtal undertecknades. Det nya
avtalet innebär inga stora förändringar i
ut-gångsställningen, och det finns ingen
särskild anledning att tala om seger. Lika
oriktigt är det att tala om nederlag. Det
är närmast beklämmande, att det finns
textilarbetare, vilka älska att, som
Hei-denstam uttryckt det, ”kasta stenar på
egen port och tala ont om sig själva”. Ty
det gör den, som talar om nederlag. I
själva verket är uppgörelsen sådan, att
vare sig Svenska Textilarbetareförbundet
eller dess medlemmar behöva skämmas
för den. Om den också icke är sådan, som
vi önskat och hoppats, och om den också
icke svarar mot de kostnader, som striden
dragit, så kan det dock om densamma
sägas, att den under nuvarande förhållanden
var den bästa möjliga, och att den trots
allt betecknar ett framsteg.
När man bedömer stridens resultat, får
man icke glömma att beakta de
förutsättningar för en lönerörelse, som funnos, och
de förhållanden, under vilka striden
genomkämpades. Då beslut om avtalets
uppsägning fattades i september i fjol,
voro nog de flesta på det klara med att
tidpunkten inte var den gynnsammaste, och
att det kunde bli en hård kraftmätning.
Behovet av en avtalsrevision kändes
emellertid så starkt, att man inte ville
uppskjuta avtalsrörelsen till en oviss tidpunkt
längre fram. Om det ekonomiska läget
icke var förmånligt i september 1930, så
hann det ytterligare försämras under
tiden till den 20 mars 1931. I slutet av
1930 trodde sig en del experter visserligen
kunna förutsäga en snar ljusning, men
dessa förhoppningar grusades, och vid
tiden för uppgörelsen var läget avsevärt
sämre än vid årsskiftet. Till den
allmänna ekonomiska försämringen kom att i
början av 1931 en lönereduceringsvåg
började gå fram över Europa. Särskilt
starkt gjorde den sig gällande i Tyskland,
där t. o. m. de dåligt avlönade
textilarbetarna fingo vidkännas icke oväsentliga
lönereduceringar. De skandinaviska
länderna, som ur konjunktursynpunkt stått
sig relativt bra, ha hitintills även varit
förskonade från dessa
lönereduceringsak-tioner, men tecken började tyda på att
arbetsgivarna även där ville följa sina
utländska kolleger i spåren. Vid tiden för
uppgörelsen hotades Norge och Danmark
av stora konflikter med arbetsgivarekrav
på sänkta löner som närmaste anledning
och även i vårt land signalerades, att vid
nyåret liknande aktioner skulle komma
inom de industrier, vars avtal då löpte ut.
Det var alltså icke under några
gynnsamma förhållanden som textilarbetarna
hade att utkämpa sin strid. Visserligen
tro vi, att om de enskilda
textilarbetsgivarna själva fått råda, de skulle ha tagit
en mindre löneförhöjning för
timlönearbe-tarna hellre än konflikten, ävensom att
den svenska textilindustrin gott skulle ha
N:O 1, 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
