Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
TEXTILARBETAREN
att det bara fanns en veckas understöd
kvar, att förbundsstyrelsen dragit in
understödet o. s. v. Varenda förnuftig
människa inser ju, att dylikt tal mitt under
pågående medling och vid en kritisk
tidpunkt var rena förräderiet. Saken
förbättrades inte därutav att de, som på
detta sätt gingo arbetsgivarnas ärenden,
samtidigt skreko om förbundsledningens
förräderi. Underhandlingsdelegationens
arbete försvårades emellertid i hög grad
genom dessa förräderier, och det är icke
osannolikt, att uppgörelsen kunnat bli
bättre, om sillénarna icke gjort allt för att
sporra arbetsgivarna till omedgörlighet.
Det kan hända, att det inte dröjer så
länge förrän textilarbetarna komma ut i
konflikt igen. Deras möjlighet att med
gott resultat utkämpa den beror då
mycket på, om de kunna hålla
teaterrevolutionärerna på mattan. Skall förräderiet
från i år upprepas varje gång
textilarbetarna bli nödsakade att ta en avtalsrörelse
eller en konflikt, blir det synd om dem.
Det bör nu stå klart för alla
ansvarskän-nande medlemmar, att det är nödvändigt
att ta herrar sillénare i öronen så pass
grundligt, att de inte sticka fram näsan
en annan gång. Ju fortare
textilarbetarna göra klart för dem nödvändigheten av
att veta hut, ju bättre för textilarbetarna.
K. J. 0—n.
Förbundets medlemsantal.
Svenska Textilarbetareförbundet har
även under 1930 fortsatt sin numerära
frammarsch. Medlemsantalet utgjorde
den 31 december 1930 27,185, vilket
betecknar en ökning med 1,912 sedan 31
december 1929, då medlemsantalet var
25,273.
Av de 27,185 medlemmarna vid
årsskiftet voro 10,928 manliga och 16,257
kvinnliga. 1,516 medlemmar voro under
18 år, varav 480 manliga och 1,036
kvinnliga.
Nya avdelningar ha, sedan förra
numret av Textilarbetaren utkom, bildats i
Landskrona (Emonds trikåfabrik),
Göteborg (Jakobsdals kamgarnsspinneri) och
Säter (Säters väveri). Dessa avdelningar
ha tilldelats resp, n :r 46, 94 och 127.
Avdelning n :r 95 i Västerås har på grund av
fabrikens nedläggande upphört.
Yrkesinspektrisen om
arbetshygie-nen i textilfabrikerna.
Yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren
har nu till socialstyrelsen ingivit sin
årsberättelse för 1930, och av denna
framgår att hon under året även ägnat
textilfabrikerna sitt speciella intresse och
företagit inspektioner där.
Bland åtgärder, som under våra
inspektioner tilldragit sig vår
uppmärksamhet, vill jag framhålla följande, säger
in-spektrisen: En arbetshygienisk fråga, som
under de senaste åren märkbart gått
framåt, är belysningen i fabrikerna.
Textilfabrikerna ha dock i allmänhet stått rätt
oförstående härför och ansett det gamla
systemet med individuell belysning
medelst skärmlösa eller i alla händelser
otillräckligt avskärmade pendlar med klara
lampor vara ofrånkomligt. Emellertid ha
nu modernare belysningsanordningar
börjat få insteg även inom denna typ av
arbetsställen. Lagningsavdelningarna ha
därvid, som naturligt är, i regel kommit
först i åtanke.
Man kan sålunda nu ej sällan få se en
lagningslokal ordnad med god
allmänbelysning samt individuell belysning vid varje
arbetsbord genom en eller två i olika
riktningar ställbara med djupa skärmar
försedda lampor. Lagningsarbetet är så
påfrestande för ögonen och så beroende av
att den arbetande kan tydligt urskilja
såväl färg som mönster i det tygstycke hon
håller på med, att utgifterna för en
rationell belysning med all säkerhet ekonomiskt
löna sig. De ständiga klagomålen över
huvudvärk och trötthet, som man så ofta
fått höra från tyglagerskor, ha också
börjat minska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
