Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
27
mönster, så finna de sig naturligtvis så
mycket bättre till rätta.
Vid ett kommenterande av
händelserna i Ådalen kan man ej undgå att något
beröra den verksamhet, som bedrives av
en del element på andra kanten. Även
inom arbetarnas leder finnas ansvarslösa
personer, som gärna leka med elden. De
ledas i sin verksamhet icke främst av
känslan för arbetarnas välgång utan av
helt andra bevekelsegrunder. Vad
bekymrar det dem, om några arbetares liv
spillas i dumdristiga företag. De gå inte
själva i teten vid sådana tillfällen. De
utsätta sig inte för gevärseld och
polissab-lar. De äro alltid i säkerhet, när fara för
fysisk skada och i all synnerhet livet
föreligger, men de äro så mycket ivrigare i
sina bemödanden att elda ”massorna” till
marsch mot döden. Efteråt skrika de på
gator och torg ut sin medömkan med
offren. Det kostar ingenting. För den
sortens härförare ha arbetarna all anledning
att betacka sig.
Det skedda är emellertid ett faktum
och kan icke ändras. Den tiden är förbi,
då man väckte de döda till liv. De fem
dödade arbetarnas blod ropar från jorden.
Ropar det om hämnd? Nej, men det
bjuder ej heller till förlåtelse. Det är
förklarligt, om hatets örter spira upp från
den jord, som vattnats med det arbetande
folkets blod, men vår blick får icke
skymmas av hämnd- och hatkänslor. Man
bygger icke upp några samhällen med
känslorna. Därtill fordras stålhårda viljor,
starka nerver och klara hjärnor.
Ett fortsatt energiskt och
målmedvetet, av ansvar och självtukt präglat arbete
för ett nytt och bättre samhälle, det är
den bästa hedersbevisning vi kunna ge de
stupade kamraterna i Ådalen.
K. J. O—n.
Kvinnorna inom
Fackförenings-internationalen.
Fackföreningsinternationalen i
Amsterdam har i sin nyligen utgivna årsbok
publicerat en del statistiska uppgifter om
det kvinnliga inslaget i den
internationella fackföreningsrörelsen. Trots att ej
alla anslutna länder lämnat uppgifter om
sitt kvinnliga medlemsantal och någon
totalsumma för samtliga
fackföreningskvin-nor, som internationalen omsluter, därför
ej kunnat ernås, torde en kort översikt
vara av intresse för våra läsare.
Man finner, att i de 17 länder,
där en uppdelning i redovisningen
företagits mellan manliga och kvinnliga
medlemmar, kvinnornas antal vid
årsskiftet 1928—1929 — de sista siffror
som kunnat framskapas — var 1,822,633.
Hela medlemsantalet i dessa länder
var vid samma tid 12,302,556 och
kvinnorna utgjorde alltså 15,1 procent
av samtliga fackföreningsmedlemmar.
Detta betyder, att den kvinnliga
medlems-numerären sedan föregående årsskifte
ökats med 135,382 eller i procent 0,8.
Härvid torde bemärkas, att inga uppgifter
stått att erhålla från Argentina, Estland,
Frankrike, Grekland, Kanada, Spanien,
Sydafrika och Västafrika. Flera av dessa
länder kunna helt säkert uppvisa ett inte
ringa antal organiserade kvinnor.
Största procenttalet kvinnor i
förhållande till sitt medlemsantal hade
Memel-området (26,4 proc.), Danmark (23,3
proc.), Lettland (24,2 proc.), Tyskland
(22,2 proc.), tjänstemannaorganisationen,
(för kroppsarbetarnas landsorganisation
var siffran 15,8 proc.) samt Österrike
(21,9 proc.) och Tjeckoslovakien (21,5
proc.). Som jämförelse kan nämnas, att
den svenska landsorganisationen vid
samma tid räknade 9,7 proc, kvinnor.*)
Den mest betydande ökningen i antalet
organiserade kvinnor under år 1928 kan
noteras i England, där kvinnorna från att
förut ha utgjort 10,4 proc, av hela
medlemsantalet ökat till 12,7 proc. I Ungern
voro resp, siffror 14,7 proc, och 16 proc.;
*) Textilarbetareförbundet hör, som bekant,
icke till Landsorganisationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>