Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEXTILARBETAREN
i Tyskland 21,0 och 22,2 proc,
(tjänstemännen) samt 16,0 proc, och 15,8 proc,
(kroppsarbetarna). För Sverges
vidkommande voro siffrorna 9,3 och 9,7 proc.
En mindre ökning kunde allstå
konstateras även i vårt land.
Största tillbakagången har Palestina
fått vidkännas. Procenttalet kvinnor har
där under år 1928 nedgått från 27,6 till
18,9 proc. Sämst organiserade äro
Hollands arbeterskor, i vilket land kvinnorna
endast utgöra 6,4 proc, av
landsorganisationens medlemsantal.
Det absolut största antalet till
inter-nationalen anslutna kvinnliga
fackföreningsmedlemmar hade Tyskland med
832,207 kvinnor, av vilka 739,645
tillhörde kroppsarbetarnas landsorganisation
och 93,562 tjänstemannaorganisationen.
Närmast följde England med 464,971
fackföreningskvinnor och Österrike med
167,469. Tjeckoslovakien hade 119,666
kvinnor enrollerade i sina
fackorganisationer. I vårt land voro vid samma
tidpunkt till landsorganisationen anslutna
45,599 kvinnliga medlemmar. Under 1929
har emellertid antalet kvinnor avsevärt
ökats och vid årsskiftet 1929—1930 var
siffran 50,998. I närvarande stund torde
omkring 52,500 kvinnor vara anslutna till
Landsorganisationen.
Lagen om medling i arbetstvister
25 år.
Lagen om medling i arbetstvister
fyller i år 25 år. Den antogs nämligen av
bägge kamrarna den 5 maj 1906, och i
överensstämmelse med detta riksdagens
beslut utfärdades lagen den 31 december
1906.
I november 1905 uppdrog regeringen
åt särskilt tillkallade sakkunniga att
företaga en granskning av ett för 1903 års
riksdag framlagt förslag, och i utlåtande
1906 förklarade de sig icke ha något att
invända mot förslagets huvudgrunder. De
ändringar, som kommitterade föreslogo,
åsyftade huvudsakligen att starkare
framhäva att förlikningsinstitutionens anlitan-
de vore en för arbetsgivare och arbetare
fullt frivillig sak. I en fullkomlig
frivillighet sågo nämligen kommitterade en av
betingelserna för att den medling,
lagförslaget avsåge att införa, skulle kunna fylla
sin uppgift. Förslaget blev, som ovan
sagts, bifallet den 5 maj år 1906, och
gällde denna lag tills den år 1920
efterträddes av den nu gällande lagen om medling
i arbetstvister, dagtecknad den 28 maj
1920.
Antalet arbetsinställelser och
förlorade arbetsdagar under åren 1907—1929 ha,
enligt till socialstyrelsen ingivna
rapporter, utgjort:
År
Förlorade
arbetsdagar
1907 ......... 312 514,000
1908 ......... 302 1,842,000
1909 ......... 138 11,800,000
1910 .......... 76 39,000
1911 .......... 98 570,000
1912 ......... 116 292,000
1913 ......... 119 303,000
1914 ......... 115 621,000
1915 .......... 80 83,000
1916 ......... 227 475,000
1917 ......... 475 1,109,000
1918 ......... 708 1,436,000
1919 ......... 440 2,296,000
1920 ......... 486 8,943,000
1921 ......... 347 2,633,000
1922 ......... 392 2,675,000
1923 ......... 206 6,907,000
1924 ......... 261 1,205,000
1925 ......... 239 2,560,000
1926 ......... 206 1,711,000
1927 ......... 189 400,000
1928 ......... 201 4,835,000
1929 ......... 180 667,000
De redovisade arbetsinställelsernas
antal år 1929 understeg alltså något såväl
1927 som 1928 års relativt låga siffror
och är det lägsta antal som överhuvud
redovisats sedan år 1915. Om man för de
till industrin hörande näringsgrupperna
sammanställer antalet förlorade
arbetsdagar med de på dessa områden sysselsatta
arbetarnas antal, finner man att genom
arbetsinställelser förlorats i genomsnitt 0,9
Antal
arbetsinställelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
