Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TEXTILARBETAREN
tareförbundet kunna ur samma
synpunkter hälsas med tillfredsställelse.
Ett beslut, som visade framtidsblick
hos kongressens deltagare, var
godkännandet av representantskapets förslag till
ändrade bestämmelser rörande
avdelningarnas organisation. Det går icke i
längden att hålla fast vid den gamla
uppdelningen efter yrkes- eller företagsgränser
i ett stort antal små avdelningar. Den på
alla områden framträngande
koncentrationen måste göra sig gällande även när
det gäller underorganisationerna inom ett
fackförbund. En ny organisationsform
kommenderas emellertid ej fram, den
måste framväxa organiskt. I känslan därav
sattes intet tvång på avdelningarna. Det
är emellertid att hoppas, att den nya
formen det oaktat under den påbörjade
kongressperioden skall komma att försökas på
olika håll inom förbundsområdet.
Den av kongressen beslutade
avgifts-förhöj ningen var i minsta laget. De
förutvarande kontingenterna voro, med hänsyn
till förbundets uppgifter, abnormt låga,
och en anslutning till Landsorganisationen
kommer att i det närmaste taga själva
förhöjningen å kontingenten i anspråk.
Tiderna äro emellertid bistra, och
kongressen ville därför ej gå så långt, som
omständigheterna otvivelaktigt påkallade.
Man får hoppas att förhållandena trots
allt skola utveckla sig så, att det utan
alltför många extra uttaxeringar skall vara
möjligt att finansiera förbundets
verksamhet.
Avtalsuppgörelsen 1931 hade bl. a.
föranlett ett antal avdelningar att motionera
om borttagande av representantskapets
rätt att uppsäga och godkänna riksavtal.
Kongressen beslöt med betydande
majoritet att avslå dessa motioner. Detta beslut
var synnerligen välbetänkt. Motionerna
bottnade säkerligen icke i någon
överty
gelse om att borttagandet av denna
representantskapets befogenhet skulle tillföra
medlemmarna några reella fördelar, utan
fastmer i en i och för sig ganska förklarlig
ilska över att det sista medlingsförslaget
icke kom ut till omröstning. Utan tvivel
låg det dock en del sunt förnuft i det
resonemanget, att bestämmanderättens
läggande hos medlemmarna skulle öka deras
intresse för verksamheten samt stärka och
utveckla deras ansvarskänsla. Gentemot
detta kunde emellertid från andra sidan
anföras att nuvarande bestämmelse icke
utesluter bestämmanderättens läggande
hos medlemmarna, att representantskapet
självt vill i största möjliga utsträckning
bereda medlemmarna inflytande i
riks-avtalsfrågor och att det endast är i
utomordentliga situationer, då ett annat
förfaringssätt skulle lända medlemmarna till
skada, som representantskapets rätt att
träffa uppgörelse ”vid bordet” bör
komma till användning. Onekligen är det väl
också så, att själva sättet för en
uppgörelses tillkomst inte är huvudsaken.
Medlemmarnas väl och ve måste stå över
formerna.
Kongressen blev i alla avseenden ett
uttryck för textilarbetarnas fackliga
mogenhet. Blir arbetet inom förbundet
framdeles präglat av samma goda
omdöme, samma enighet och kamratlighet
och samma vilja att alltid göra det bästa
möjliga, så finnes det ingen anledning till
misströstan. Är förbundets
medlems-stock av samma prima material som dess
kongressrepresentation, kan förbundet
utan att ta skada rida ut svåra stormar.
K. J. O—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
