Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
T E X TIL AR B E T A R E N
ga pengar och samtliga av oss voro alla
lika fattiga. Agitationen fick följaktligen
bedrivas pr korrespondens. Det var att
plita och skriva var kväll som stod till
buds. Förtroendet till ledningen tycktes
emellertid nu ha stabiliserat sig. Till den
kongress, som hölls 1904, hade nämligen
medlemsantalet ökat med omkring 100
procent.
Det fanns alltså förhoppningar om att
än en gång få textilarbetarna samlade.
Man insåg behovet av en särskild
expedi-tionsförare, och det var vid denna
kongress, som Gust. Janzén gjorde sin första
insats med att åtaga sig denna befattning.
Och med detta steg till utveckling syntes
den sten ha satts i rörelse, som sedan
förorsakade, att lavinen kom igång.
Fram till 1909 gick ju också allt sin
gilla gång. Men då inträffade som bekant
en katastrof. Manspillan blev förfärlig,
men icke förty syntes en väl planlagd
agitation bära frukt. År efter år,
kongress efter kongress, kunde förbundet
påvisa framgång.
Och nu vid årets kongress stod
förbundet så starkt, att större delen av
arbetarekåren var organiserad. Detta trots
de hårda strider förbundet haft att
utkämpa med en hänsynslös
arbetsgivareorganisation, och en medlemsstock, som
till den övervägande delen består av
kvinnor och ungdom. Den nu
avhållna kongressen har varit ett bevis för
att fackets utövare verkligen ha, fortare
än man kanske vågat hoppas, så intimt
tagit fasta på organisationsprincipens
regler, att det obestridligen skall vara
möjligt för dem att fullt ut kunna hävda den
ställning i organisatoriskt avseende, som
höjer kåren upp till en bland de främsta
platserna bland de fackligt organiserade.
När man ser ett sådant resultat av en
enkel och blygsam början, gläder man sig
verkligen åt att man varit i tillfälle
att få dra sitt strå till stacken och därmed
kanske också lagt detta strå så, att det
varit en kraftig bärlina till dem, som
skulle läggas ovanpå.
Edert verk, textilarbetare, är vackert!
Hell Eder! Leve Eder organisation!
Knut Wicksell.
Dansk Textilarbejderforbunds
19:e kongress.
Dansk Textilarbejderforbund höll sin
19 :e kongress den 6—11 juli 1931 i den
på ön Fyen liggande staden Odense.
Kongressen bevistades av 111 ombud från
avdelningarna samt de 19 ledamöterna i
förbundsstyrelsen (motsvarande vårt
representantskap). Som gäster närvoro bl. a.
tyska förbundets förste ordförande Karl
Schrader, förtroendemannen i Svenska
Textilarbetareförbundet K. J. Olsson,
styrelseledamoten i Norsk
Tekstilarbeider-forbund Olav Hansen samt från finska
förbundet K. V. Syrjänen och J. A. Niemi.
Kongressen räknade i allt 145 deltagare,
varav 25 kvinnliga.
Hälsningstalet hölls av förbundets
ordförande Chr. Nielsen och sedan talade de
utländska gästerna. I anslutning till den
norske representantens tal, vari lämnades
en redogörelse för den stora konflikt, vari
de norska textilarbetarna voro invecklade,
beviljade kongressen på Chr. Nielsens
förslag utan debatt och enhälligt ett anslag
av 25,000 kronor till det norska förbundet
som ytterligare hjälp i striden mot de
övermodiga arbetsgivarna.
Av den vid kongressen lämnade
berättelsen över förbundets verksamhet under
kongressperioden 1927—1931 framgick
att denna period varit förhållandevis lugn.
Inga större lönerörelser och konflikter ha
förekommit. Däremot ha självfallet en
hel del tvister av mindre omfattning
handlagts genom organisationen.
Arbetstill-gången inom industrin har väsentligt
förbättrats jämfört med föregående period.
Arbetslösheten är f. n. omkring 13—14 %
av medlemsantalet, en i och för sig hög
siffra, som dock ter sig relativt gynnsam,
om man betänker att under 1927—1928
23,5 proc, voro arbetslösa.
Automatise-ringen inom industrin —■ vilken i
Danmark i allmänhet icke är så långt driven
som i Sverge — har där liksom
annorstädes gått framåt.
Medlemsantalet var vid årsskiftet
10,073, en siffra som emellertid sedan dess
ökat, så att antalet medlemmar vid tiden
för kongressen var omkring 10,350. Vid
kongressen 1927 var medlemssiffran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
