Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
77
Landsorganisationen får pressombudsman.
I ett antal motioner fästes
uppmärksamheten på de förvrängda
framställningar om fackföreningsrörelsen som
utkolporteras i pressen, speciellt genom
Allmänna Valmansförbundets byrå för
näringspolitiska frågor. På
Landssekreta-riatets förslag beslöt kongressen om
upprättande av en avdelning för
pressinformation i aktuella fackföreningsfrågor och
att anställa en särskild pressombudsman.
Ingen representation i arbetsfredsdelegationen.
Vid kongressen förelågo en del
motioner, vari yrkades att kongressen måtte
förbjuda medlemmar och funktionärer i
Landsorganisationen att vara ledamöter i
Arbetsdomstolen samt att
Landsorganisationen icke skulle deltaga i Internationella
Arbetsbyråns verksamhet i Genève.
Vidare förelåg förslag om att kongressen
måtte uttala, att den under rådande
förhållanden anser det meningslöst att
medarbeta i den s. k. arbetsfredsdelegationen,
varför representationen i denna bör
upphöra och representanterna uppmanas att
utträda ur densamma.
Landssekretariatet hade yrkat avslag
å samtliga motioner och kongressen beslöt
även att godkänna dessa förslag
beträffande Arbetsdomstolen och Internationella
Arbetsbyrån. Däremot beslöt kongressen
med stor majoritet att representationen i
arbetsfredsdelegationen skulle upphöra.
Val av funktionärer och sekretariat.
Till Landsorganisationens ordförande
valdes Edvard Johanson. Till förste
sekreterare valdes Per Bergman och till
andre sekreterare Frithiof Thunborg.
Till ledamöter i Landssekretariatet,
vilket kongressen beslutade utöka från 7
till 9 ledamöter, valdes Albert Forslund,
Järnvägsmannaförbundet, C. J. Söder,
Grov- och Fabriksarbetareförbundet,
Sigvard Cruse, Typografförbundet, Fritiof
Ekman, Metallindustriarbetareförbundet,
Oscar Karlén,
Träindustriarbetareförbundet, och Hilding Molander,
Livsmedelsar-betareförbundet.
En veteran.
70 år fyllde onsdagen den 7 okt.
spinneriarbetaren vid Stockholms Yllefabrik A.-B. E. A.
Palmér. Rika bevis på aktning och hågkomst
kommo honom till del under dagens lopp. Tidigt
på morgonen uppvaktades han av representanter
för avd. n:r 23, vilken han tillhör, varvid
överlämnades en penningsumma och en textad adress,
samt diplom, vari han kallades till hedersledamot
1 avdelningen.
Organisationen har alltid legat Palmér varmt
om hjärtat och redan år 1890 bildades, på
initiativ av Palmér, fackföreningen vid Stockholms
Yllefabrik. Genom ett upprop i dåvarande
tidningen ”Proletären” sökte han verka för
sammanslutningen även pä andra håll, vilket dock
renderade honom och de övriga
styrelsemedlemmarna avsked. Fackföreningen gick sönder och
Palmér reste över till Finland. År 1901
återbördades han till fosterjorden och Stockholms
Yllefabrik. Samma år i november månad kom
nuvarande avdelning n:r 23 till stånd och kan således
i dagarna blicka tillbaka på en 30-årig tillvaro.
Palmér har under sin långa verksamhet inom
det fackliga beklätt en hel del förtroendeuppdrag.
Sålunda har han varit medlem i
förbundsstyrelsen oeh varit en av förbundets revisorer, förutom
uppdrag inom sin avdelning, där han verkat på
de flesta poster.
Vi unga ha mycket att lära av dessa gamla
kämpar, det nämligen, att ett målmedvetet arbete
oftast leder till önskat resultat. Kamrater inom
avd. n:r 23 önska att genom ”Textilarbetaren” få
sända vår gamle medlem ett tack för oförskräckt
arbete och hoppas ännu länge få behålla honom
som hedersledamot och den hedersman han är.
Kamrat.
Textilindustrin i Jugoslavien.
Bomullsindustrin i Jugoslavien
sysselsätter c:a 13,000 arbetare i 43 olika
företag med sammanlagt c:a 133,000 spindlar
och c:a 11,000 vävstolar. De flesta
fabrikerna, 16 med 79,186 spindlar och 5,800
vävstolar, befinna sig i provinsen
Slove-nien. Kroatien har 11 företag med 44,300
spindlar och 2,500 vävstolar. Då
industrins spindelantal är litet i förhållande
■till antalet vävstolar, måste en stor del
garn importeras. Denna import kommer
huvudsakligen från Tjeckoslovakien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
