Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30,000.
Svenska Textilarbetareförbundet har
passerat en milstolpe. Medlemsantalet,
som en längre tid varit i oavbrutet
stigande, överskred vid årsskiftet siffran
30,000. Närmare bestämt var
medlemsantalet den 31 december 1931 30,085. Det
kan vara motiverat att något stanna i
begrundan inför denna siffra, som säger
oss att textilarbetarna i dag äro ganska
bra organiserade.
Enligt statistiken finnes här i landet
c:a 40,000 textilarbetare. Räknar man
med endast vårt förbunds medlemsantal,
skulle organisationsprocenten vara
ungefär 75. Emellertid äro ett mindre antal
textilarbetare organiserade på annat håll,
såsom i De Förenade Förbunden,
Grov-och Fabriksarbetareförbundet,
Vävlagare-förbundet, Maskinist-, Eldare- &
Reparatörförbundet samt de båda syndikalistiska
organisationerna. Antalet i övriga
organisationer hemmahörande textilarbetare
är icke så stort, att det har någon
praktisk betydelse, men det höjer måhända
siffran organiserade med ett tusental.
De återstående arbetarna äro sålunda
oorganiserade och en del av dem torde få
betraktas som icke arganiserbara. Dylika
icke organiserbara arbetare finnas inom
de flesta industrier, men måhända är
antalet relativt stort inom textilindustrin,
bl. a. beroende på att en del textilfabriker
äro ytterligt små och ha en ur
organisationssynpunkt synnerligen ogynnsam
be
lägenhet. I betraktande av dylika
omständigheter måste siffran 30,000 anses
vara god.
Det ligger emellertid mycket arbete
bakom denna siffra. Man har icke utan
skäl talat om att textilarbetarna varit
svårorganiserade. Olika yttre
omständigheter, över vilka kåren som sådan icke
kunnat råda, ha gjort
organisationsarbetet synnerligen tungt, tyngre än inom de
flesta övriga industrier. Det har
åtminstone mrit svårare att organisera
arbetargrupper, vilka bestå av kvinnor och
ungdom i så stor utsträckning som här varit
fallet. Den stora omsättningen av
arbetskraft har också varit en starkt
bidragande orsak. Givetvis är
organisationsarbetet lättare i en industri, vars arbetare äro
fast knutna till företagen, än vid
fabriker, där de komma och gå som på en
gästgivargård. Många gånger ha
textilarbetarna själva gripits av en hopplöshetens
och resignationens anda, som gjort dem
mer eller mindre oemottagliga för
organi-sationsidén. Det har därför ibland sett
hopplöst ut även för organisationen.
Påfrestningarna ha varit så stora, att
mången kämpe inom organisationen varit
beredd att kasta yxan i sjön — kanske även
gjort det. Alltid har det emellertid
funnits energiknippen, vilka pessimismen och
resignationen icke lyckats få bukt med.
Svårigheterna ha övervunnits och framåt
har det småningom gått, det sista
årtion
N;o 1, 1932,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
