Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
TEXTILARBETAREN
det oavbrutet framåt. Nu stå vi i alla
fall med en medlemssiffra på drygt
30,000. Vem skulle åren närmast efter
storstrejken 1909 ha kunnat drömma
därom ?
Medvetandet om förbundets numerära
styrka bör icke föranleda oss att tro, att
allt hädanefter går av bara farten. En
dylik tro med därav föranledd minskad
aktivitet kunde lätt bli ödesdiger. Vi
leva i vargatider. Ekonomisk depression
och politisk reaktion hindra på många
områden vidare frammarsch och hota
t. o. m. att beröva arbetarklassen
fördelar, som den i kraft av sin organisatoriska
styrka redan uppnått. Organisationerna
arbeta ofta under mycket vanskliga
förhållanden och deras möjligheter att flytta
fram positionerna äro just nu ganska
små, där de icke rentav äro obefintliga.
Under sådana förhållanden är det bra
gjort att kunna öka medlemsnumerären.
Inte ens krisen, som visserligen lämnat
textilindustrin mera förskonad än övriga
industrier men vars verkningar vi ändock
icke undgått, har hittills kunnat hejda
vår frammarsch. På fem år har
medlemsantalet ökat med närmare 8,000 och
under tiden från den senaste stora
textilstridens början med i runt tal 3,000.
Syn-dikalisternas ivriga försök under och
efter konflikten att nagga vårt förbund i
kanterna ha icke givit något för dem
uppmuntrande resultat. Trots allt äro
emellertid förhållandena i världen sådana, att
det kan komma att fordras en
kraftutveckling ända intill yttersta gränsen för
fackorganisationernas förmåga bara för
att behålla erövrade ställningar. Ingen
vet vad framtiden bär i sitt sköte och
framsynta arbetare måste räkna med alla
eventualiteter.
Emellertid må vi hoppas, att alla
förbundets medlemmar skola sätta en ära i
att icke blott hålla siffran 30,000 utan
även höja den. Stillestånd är detsamma
som tillbakagång, så länge
utvecklingsmöjligheterna icke äro fullständigt
utnyttjade. Ännu stå inom textilindustrin
några tusen arbetare utanför varje
organisation. Det bör vara en hederssak för
oss att införliva dem med förbundet. Lika
nödvändigt som att höja numerären är det
emellertid att inåt stärka och utveckla
förbundet genom att intressera och skola
medlemmarna samt stärka
solidaritets-och kamratkänslan hos dem. Även på det
området återstår mycket arbete, som
måste utföras, innan man kan säga att
organisationsbyggnaden står på fullt
säker grund.
Det är ävenledes vår förhoppning, att
fronten skall stärkas på så sätt, att de
smärre grupper textilarbetare, som nu
marschera under andra fanor än vår,
skola finna vägen tillbaka till oss. Det
ser visserligen icke lovande ut för denna
tanke, när Vävlagareförbundet redan
hunnit avböja en invit till förutsättningslös
underhandling om samgående, som
förbundsstyrelsen på uppdrag av kongressen
gjort, men förr eller senare skola väl
ändå friskarornas män komma till insikt om
att man marscherar tryggare samman
med den stora hären än man opererar för
sig själv vid sidan av den. Det vore bra
om den insikten kunde komma snart, ty
textilarbetarna ha icke råd att vara
splittrade.
K. J. O—n.
Danska textilavtalet prolongerat.
Riksöverenskommelserna för
textilarbetarna och färgarna i Danmark ha enligt
överenskommelse mellan
Textilfabrikant-föreningen och vårt danska
broderförbund prolongerats till den 1 februari 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
