- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXIX. 1932 /
7

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN

7

samhet, som sammanhänger med själva
fabriksdriften, ävensom att de arbetare,
som handha försäljningen av garn, måste
anses stå i ett sådant förhållande till
produktionen att de icke kunde betraktas som
vanlig butikspersonal. Till stöd därför
anfördes bl. a. att ifrågavarande personal
även expedierade garn i parti och till
partipris. Textilindustriförbundet yrkade
sålunda, att arbetsdomstolen måtte förklara
att det till butiken förlagda arbetet, som
har avseende å kemisk tvätt och färgning,
garnets lagring och försäljning ävensom
beställning av trikåstickning omfattades
av textilavtalet samt att
Textilarbetare-förbundet måtte förpliktas förklara, att
blockaden och bojkotten icke utgjorde
hinder för dess medlemmar att taga arbete å
ifrågavarande avdelning.

Textilarbetareförbundet anförde
beträffande avtalets giltighetsområde,
liksom i förra fallet, att överenskommelsen
mellan Sveriges Textilindustriförbund och
Svenska Textilarbetareförbundet endast
avsåge förhållandet mellan medlemmar av
de båda förbunden och att
Textilarbetareförbundet icke hade anledning intressera
sig för andra förbunds medlemmar.
Vidare anfördes, att här ifrågavarande
arbetare enligt av Landsorganisationen
fastställda organisationslinjer skola tillhöra
Handelsarbetareförbundet. Arbetet å de
av konflikten berörda avdelningarna vore
heller icke att betrakta som en
integrerande del av fabriksverksamheten, utan
vore att jämställa med vanlig
butikshan-del. Bolaget bedreve icke endast
fabrikation av textilvaror och vanlig en
grosförsäljning av dessa utan även i stor
utsträckning försäljning i minut av egna
och inköpta varor. Denna försäljning
skedde just genom den av konflikten
berörda butiken. Vad kemisk tvätt och
färgning beträffar borde det ligga i öppen
dag, att arbetet å uppsamlingsställena
utanför Lund icke fölle under
textilavtalets giltighetsområde. Den in- och
utlämning, som försigginge genom butiken,
vore att jämställa med arbetet å
uppsamlingsställena och kunde icke betraktas
som annat än rent butiksarbete. Även
försäljningen av garn måste betraktas som
butiksarbete, oavsett att en del av
perso

nalens arbetstid åtgick till försäljning
jämväl i parti. Allt det omtvistade
arbetet fölle sålunda utanför förbundets
organisationsområde och textilavtalets
giltighetsområde.

Arbetsdomstolen har med ungefär
liknande motivering som ifråga om tvisten
vid Aug. Werner & C :is Fabriks- &
Handels A.-B. enhälligt ogillat
Textilindustriförbundets talan.

Läget inom textilindustrin.

Läget inom textilindustrin har trots
depressionen hittills varit jämförelsevis
gott. Det ser ut som om textilindustrin
vore den av landets industrier, som stått
sig bäst emot krisen. I varje fall har
ar-betstillgången varit rätt god. I vissa fall
ha inskränkningar företagits, men å
andra sidan ha en del företag en längre tid
måst köra på övertid och skift. På grund
av rationaliseringsåtgärder ha vid en del
fabriker avskedanden förekommit. Det
relativt gynnsamma läget inom
textilindustrin torde i viss mån bero på
valutafallet, som försvårat den utländska
importen av textilvaror.

Avtal med oorganiserade arbets-

givare.

Nya kollektivavtal ha träffats med
följande oorganiserade arbetsgivare:
Malmö Yllefabriks A.-B., Malmö Mek.
Tricotfabriks A.-B., Södervärns
Tricot-fabrik, Malmö, Göteborgs Vaddfabriks
A.-B., A.-B. Kristinedals Fabriker,
Örebro Vadd- & Yllefabrik, Nordiska
Yllefabriken, Norrköping, Uddebo
Möbeltygs-väveri, Ernst Mattssons Snörmakeri &
Bandfabrik, Stockholm, och Firma J. A.
Stenström (snörmakeri), Stockholm. Vid
de två sistnämnda företagen samt vid
Göteborgs Vaddfabriks A.-B. ha avtal
tidigare icke funnits.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:55:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1932/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free