- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXIX. 1932 /
46

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

TEXTILARBETAREN

”På söndagarna utgår dagskiftet men
icke nattskiftet. Dagskiftet arbetar
alltså 72 timmar, nattskiftet 84 timmar per
vecka. Några fabriker bevilja över huvud
taget ingen fridag under veckan utan
endast dagligen en halv timmes
middags-paus. Den kinesiska arbeterskan för ett
mycket hårt liv. Egentligen arbetar hon
hela året runt utan att vila en enda dag.
Under det år (1927), då undersökningen
företogs, kunde av 9,292 arbeterskor i
Tientsin 2,296 icke få en enda dag fri.
1,170 arbeterskor erhöllo en fridag var
14:e dag; de övriga måste räkna på
tillfälliga arbetsavbrott, såsom
maskinstörningar eller rengöring etc.

För barnen gäller samma arbetstid som
för kvinnorna. Även gravida kvinnor
arbeta i de flesta fabriker som vanligt till
timmen för deras nedkomst, som ofta
försiggår inom fabriken. I detta
sammanhang bör också omnämnas, att man i flera
fabriker, huvudsakligen i
silkesspinnerier-na och bomullsfabrikerna, kan se
spädbarn i korgar nära den av modern skötta
maskinen. Många kvinnor bära sina
spädbarn på ryggen under arbetet.”

Lönerna variera från plats till plats och
nästan från företag till företag. Ehuru
under sådana omständigheter inga
noggranna uppgifter kunde erhållas,
fastställde kommissionen, att de utländska
företagen betala något högre löner. Följande
från byrån för sociala angelägenheter i
Stor-Shanghai utgivna siffror angiva så
exakt som möjligt de i bomullsföretagen
inom Shanghai-distriktet betalda
genomsnittslönerna i Shanghai-dollars (värde
1930 c:a 1 kr. 20 öre):

Spinnerierna

Maximum Minimum

Männen, medellön per dag 1,68 0,40

Kvinnorna „ „ „ 1,03 0,36

Barnen „ „ „ 0,38 0,28

Väverierna

Männen, medellön per dag 0,88 0,45

Kvinnorna „ „ „ 0,67 0,38

Barnen „ „ „ 0,32 0,21

Två tredjedelar av det i industriella
företag i Shanghai placerade
sammanlag

da kapitalet är investerat i de olika
branscherna inom textilindustrin och tre
fjärdedelar av arbetskraften är
sysselsatt inom denna industri. Antalet
innevånare i Stor-Shanghai, inkl, de
internationella koncessionerna och omnejden,
uppgår för närvarande till 3,112,250,
vilket betyder en ökning av 400,000 inom
loppet av de senaste fem åren.

Kommissionen inspekterade ett antal
såväl kinesiska som japanska och brittiska
företag. Den fann, att dessa hade
betydligt mindre produktionskapacitet än de i
Japan, och arbetarna voro mycket mindre
skolade. Antalet arbetare däremot var
större än i liknande företag i Japan och
Lancashire, men arbetsresultatet i sin
helhet var sämre. I de företag, där
arbetsgivarna äro japaner, äro alla högre
tjänstemän av japansk nationalitet, ävensom
tillsyningsmännen, maskinmästarna etc.
Dessa få sin utbildning i Japan. Det
tycktes allmänt erkännas, att de fabriker, som
leddes av japaner, uppvisade de bästa
pro-duktionssiffrorna. De kinesiska
arbetarna måste noggrannare övervakas än de
japanska. I en del fall observerade man
hur tillsyningsmännen slog de unga
arbetarna på fingrarna med en käpp, om de
utförde bristfälligt arbete.

Garn- och tygproduktionen har stigit
betydligt sedan 1915. Dock innefatta icke
de för 1929 angivna siffrorna, nämligen
943 miljoner pund garn och 590 miljoner
yard tyg, hela produktionen. En ganska
betydande procent av i Kina frambringad
bomull rensas och spinnes i hemmen och
kommer således aldrig till fabrikerna.
Lika-så vävas stora mängder tyg för hand i
de kinesiska byarna och områdena i det
inre av landet. En fjärdedel till en
tredjedel av det i kinesiska företag vävda tyget
exporteras huvudsakligen till de
mellan-asiatiska länderna och dessutom till
Indien samt malajiska och holländska
Ost-indien.

För belysande av arbetarnas
levnadsförhållanden (i sanning ingen rolig
uppgift) citera vi återigen Fang Fuan:

”Författaren besökte nyligen en
arbetares bostad i Yangtzepoo, Shanghai. En
familj om fem personer bebodde ett rum
om cirka 3 kvm. Detta tjänstgjorde som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:07:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1932/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free