Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
65
sin bortgång eller den 30 augusti för
honom omtalat att han antagligen fått en
s. k. grad eller skarp järnflisa i vänstra
tummen, men dagen för olycksfallet hade
han icke uppgivit, för arbetskamraterna
hade han ej heller uppgivit tidpunkten för
olycksfallet, men även för dem hade han
upprepade gånger talat om att han fått en
”grad” i vänstra handens tumme.
Däremot hade han meddelat att han skulle
besöka en kvacksalvare i trakten för att låta
denne bota skadan. Man hade under hans
arbete förmärkt att han undvikit begagna
den vänstra tummen under arbetet, men
någon direkt nedsättning i
arbetsintensiteten hade icke förmärkts.
På grund av utredningen resolverade
riksförsäkringsanstalten att ”då det icke
ådagalagts att den åkomma, som föranlett
mannens ifråga död, ådragits genom något
honom övergånget olycksfall i arbetet,
kunde icke någon ersättning tillerkännas
hans änka enligt
olycksfallsförsäkringslagen”. Och försäkringsrådet, dit målet
fullföljdes, fann i utslag ej skäl göra
ändring i detta beslut. Änkan hade
emellertid i år hos regeringen hemställt om
förnyad prövning av frågan om henne
tillkommande ersättningsrätt. I yttrande
häröver avstyrkte
riksförsäkringsanstalten framställningen med hänvisning till
polisundersökningen, och regeringen har
som sagt den 29 juli 1932 lämnat hennes
ansökning utan avseende, varigenom
företaget befriats från ersättningsskyldighet.
Ovanstående visar, hur nödvändigt det
är för arbetarna att ofördröjligen anmäla
det minsta olycksfall i arbete och att
skaffa intyg från laggiltigt håll.
—n.
Konflikter i Indien.
Trots att fackföreningsrörelsen i
Indien ännu ligger i sin linda är antalet
ar-betskonflikter rätt stort. Enligt nyligen
lämnade uppgifter förekommo under år
1931 166 konflikter, berörande 203,000
arbetare. Antalet förlorade arbetsdagar var
2,408,000. Två femtedelar av alla
konflikterna ha slutat med hel eller delvis
framgång för arbetarna. Emellertid ha
bortåt hälften av konflikterna förorsakats av
anställnings- och semestertvister.
Nyttan av lönestatistik.
Vikten av att fackföreningarna rusta
sig med en tillförlitlig lönestatistik
fram-hålles med skärpa av
”Gruvindustriarbetaren”, som bl. a. skriver:
”Då ett avtal är uppsagt och förslag
till nya prislistor skola upprättas,
inträffar det ofta att alla grupper gå fram med
krav på förhöjningar, och man har
stundom funnit, att de grupper, vars förtjänst
varit jämförelsevis bäst, gått fram med
krav på större förhöjningar än sådana,
som tjänat betydligt sämre. En kommitté
eller avdelningsstyrelse får kanske i
uppdrag att närmare bearbeta förslagen, men
klart är, att därest statistik saknas, är det
outförbart att kunna ”hyvla av”
kantigheterna, varför förslagen i stort sett få gå
till förhandlingsbordet i sitt ursprungliga
skick. När ett sådant mindre väl avvägt
förslag förelägges arbetsgivarna, spara
dessa icke på nedgörande kritik, vilket ju
icke är att undra på, då man själv gett
dem vapen i händerna. Den, som ofta
varit i tillfälle att studera dessa
förhållanden, vet i vilken stor utsträckning
obalanserade förslag från arbetarnas sida
kunnat åstadkomma skada, kanske till och
med omöjliggjort uppnåendet av ett gott
resultat, även där andra förutsättningar
varit för handen.
Man kommer i vår tid icke långt med
att argumentera med känslor, men har
man objektiva siffror till sitt förfogande,
så vet man på förhand, var de kraftigaste
stötarna skola sättas in. En annan
mycket viktig sak är, att en vederhäftig
bevisföring gör ett solitt intryck, icke blott på
arbetsgivarna utan framför allt på
förlik-ningsorganen i de fall dessa komma till
användning. Hur det än är med
objektiviteten av arbetsgivarnas statistik, så äga
vi erfarenhet om, att de aldrig använda
den till nytta för oss, men så länge de
ensamma behärska statistikvapnet använda
de det emot oss som överrumplingsmedel.
Med en tillförlitlig statistik i våra händer
blir det vår uppgift att med denna som
medel betjäna vår strävan att höja
löneläget.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
