Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARBETAREN
85
betjäna 29 stolar. En grupp om 60 Toyodastolar
tog en vävlagare fullt i anspråk, och man föreslår
30 stolar per vävare. För varje grupp om 60
stolar stod en hjälpare till förfogande och för varje
grupp om 29 stolar en putsare, smörjare och
hantlangare. Vid en grupp Whittaker skulle
vävlaga-rens antal stolar Icke överskrida 60 och en vävare
bleve icke överansträngd vid betjänandet av 20
stolar. Hjälpare för varje grupp om 70 stolar
skulle stå till förfogande.
En speciell kostnadsuppställning, baserad på
ett 87%-timmars skift, visar den sannolika
besparing, som man skulle uppnå 1 automatväveriet vid
dubbelskift. Denna kostnadsuppställning är
baserad på en 87% timmars vecka, sammansatt av två
8-timmarsskift och ett 7%-timmarsskift på
lördagen, å vilken dag en halv timme är beräknad för
rengöring av skyttlarna, extra putsnlng och
smörj-nlng ävensom andra arbeten i samband med
vävstolarnas underhäll. En jämförande uppställning
över kostnaderna vid dubbelskift och en
52%-tim-marsvecka följer här nedan:
[-Dubbelskift-]
{+Dubbel- skift+} vecka
Pence Pence
Löner . 50,12 44,74
Omkostnader . 34,25 37,46
Räntor och avskrivningar . . 18,87 22,20
103,24 104,40
Avfall och driftskostnader . 3,39 3,39
Räntor och avskrivningar . 1,18 1,18
107,81 108,97
Fastän Lancashire Cotton Corporation icke har
förbundit flerstolsexperiment med sina första
undersökningar berör rapporten betr, den särskilt
valda väven, 34%” bred, 117 yards lång, 64
varptrådar och 66 skott per tum, n:r 24 varpgarn och
n:r 24 väftgarn, läget på basis av
flerstolssyste-met. Vad den egentliga produktionen beträffar
kunde denna väv framställas tillfredsställande pä
basis av systemet 6 stolar per vävare, dock
sannolikt icke på basis av 8-stolssystemet. Ur
kostnadssynpunkt kunde framställningen av denna väv på
basis av 6 stolar per vävare endast ske med ökning
av kostnaderna för 4-stolssystemet. Vid
användande av enskottsspolar och varpväktare skulle
måhända 6-stolssystemet ställa sig billigare.
Experiment i detta hänseende pågå fortfarande.
Den valda väven visar sig särskilt lämplig för
Lancashire mekaniska vävstol och visar sig
alltigenom idealisk för 4-stolssystemet.”
Den svarta rasen vaknar.
Man kan icke säga att engelsmännen
höra till den kategori folk, som ser spöken
på ljusa dagen. När de påstå, att de
ryska bolsjevikerna och negrerna i
Kapstaden ha förbindelse med varandra, måste
man tro det, hur underligt det än kan låta.
Ovillkorligen frågar man sig själv, hur det
har varit möjligt för de ryska
kommunisterna att få negrerna till att intressera
sig för deras idéer, dessa negrer som ännu
leva i primitiva förhållanden och icke, som
i Amerika, ha blivit mer eller mindre
civiliserade. Som bekant meddelade
telegrammen för en tid sedan, att myndigheterna i
Kapstaden hade kommit en kommunistisk
sammansvärjning på spåren, vars mål var
att göra negrerna till landets
makthavande.
Om man här i Europa kände till
negrerna litet bättre, skulle man knappast
vara så förvånad. Få ha en aning om vilken
förändring de ha undergått, särskilt efter
världskriget. Man kan utan överdrift
säga, att den svarta rasen har vaknat.
Negern är medveten om att han på sin
kontinent representerar en makt, och han vill
icke längre behandlas som en slav.
Framför allt vet han ett: utan honom skulle det
tropiska Afrikas stora areal var värdelös,
ty den vite mannen kan icke tåla
klimatet. Toge man arbetet ifrån honom,
skulle det vara omöjligt att få ut de
rikedomar, som Afrikas jord gömmer på, och
som bli mer och mer oumbärliga för
världsekonomin.
Följande faktum måste man erinra sig.
De människor, som vi kalla negrer, äro
inom sin ras lika olika varandra som de
vita inom sin ras. Såväl andligt som
lekamligt måste de delas i en mängd olika
grupper. Man kan icke skära alla över en kam.
Det finns negrer, som mycket hastigt ha
gjort kulturella framsteg och så återigen
andra, som stå på naturfolkens nivå; från
den vilde negern och till den redan
civiliserade svarte brodern är ett långt steg. De
böcker, som försöka bevisa att negrerna
icke äro i stånd till att höja sig kulturellt,
icke kunna regera självständigt utan
skulle falla tillbaka i barbari, såvida de icke
stode under européernas stränga
herraväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
