Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
11
omväxling och tillfredsställelse i sina
drifter. Samhällets strävanden till det goda
slå överallt om i sin motsats. Vi prisa
sanningen, men på alla områden härskar
lögn och hyckleri. Vi vilja ordning och
moral, men stöld, bedrägeri,
äktenskapsbrott och prostitution triumfera. Vi
önska allmänt välstånd, men sju åttondelar
av människorna äro olyckliga därför att
de äro omgivna av ont, som de icke kunna
besegra. Eländet växer med det sociala
framsteget. Själva industrins utveckling
berövar arbetarna brödet. Fattigdomen
födes ur själva rikedomen, överflödet ger
liv åt bristen. Industrialismen rör sig i
en ”cirkulus vitiosus”, en olycksbringande
kretsgång, som den ej kan komma ur; den
skapar motsägelser utan att kunna lösa
dem.
Sålunda är den enskildes intresse rakt
motsatt det allmännas. Läkaren måste
önska många sjukdomsfall, advokaten
många processer, prästen och
dödgrävaren många ”goda lik” o. s. v. Sådan är
”civilisationens” löjliga mekanism —
delarna motarbeta det hela, alla föra krig
mot alla, friheten utmynnar i tyranni,
massan utarmas och folken böjas under
monopolens ok. Med civilisation menar
Fourier bourgeoisins tidsperiod. Tiderna
före denna uppdelar han i stadierna:
vildhet, barbari och patriarkat. Denna
indelning, som står i full överensstämmelse med
den verkliga utvecklingen, anser Engels
vara Fouriers mest geniala grepp. Det
sinnessvaga i civilisationen förklarar
Fourier tydligast framgå av vad det blivit av
arbetet, vilket gjorts enformigt och
pinsamt, frånstötande och själsmördande för
dess utövare. Arbetet, som är livets och
tillvarons grundval, bör vara en glädje,
men det har gjorts till en börda. I
framtidens samhälle skall arbetet komma att
göras omväxlande och tilldragande. Det
skall bringas i överensstämmelse med
människans drifter och instinkter.
Vid sina samhällskonstruktioner
bygger Fourier på en psykologi, som
motsvarar hans naturfilosofemer. Han tar som
givna fem sinnliga och fyra andliga
drifter, nämligen: lukt, syn, hörsel, smak och
känsel samt kärlek, vänskap, ärelystnad
och familjesinne. För att människan
skall kunna utveckla sina anlag och
tillfredsställa sina drifter, måste hon sluta
sig samman med sina likar i en
organisation. Den ensamme enskilde har
visserligen frihet, men saknar medel och
möjligheter att på egen hand tillfredsställa sina
behov. Friheten i samhället skall vila på
arbete; arbetet skall väljas fritt efter
anlag och lust. Det stora problemet är alltså
att organisera arbetet — det vill enligt
Fouriers mening säga: jordbruk,
hushållning, industri, omsättning, undervisning,
vetenskap och konst — i
överensstämmelse med de mänskliga drifterna.
Själva organisationsproblemet löser
Fourier genom sin ”falangstär”. Ordet
har han tagit efter den grekiska
”falangen” (en tätsluten, kilformig
slagordning). Hans falang skall bestå av 1,800
å 2,000 personer. Detta antal personer är
lagom med hänsyn till skiftningarna i
drifter och anlag. Produktion och
hushållning skola drivas gemensamt.
Härigenom åstadkommes en ofantlig
besparing. Tänk efter, utropar han, några
stora kök i stället för 400 små familj ekök, ett
enda varulager i stället för 50
småhandlare o. s. v. 1 Vidare bortfalla
handelssve-ket, varuförfalskningarna o. dyl. Som
arbetare indelas falangens medlemmar i
”serier”, vilka inbördes tävla om att göra
nytta.
Uppfostran skall byggas på
attraktionens lag. Barnens lek skall vara arbete
och arbetet gå som en lek. Alla barn skola
vårdas i stora, luftiga, gemensamma salar,
där de övervakas av sköterskor, vilka
åtagit sig detta arbete därför att det mest
tilltalar dem. Från fjärde året börja barnen
leka i små verkstäder, små kök och små
trädgårdar, allt efter lust och böjelse.
Falangstärens byggnader, där de 2,000
medlemmarna hålla till, utgöras, enligt
ritning, av en mittelbyggnad med
gemensamma lokaler: matsalar, varulager,
bibliotek, mötessalar m. m. I
flygelbyggnaderna äro inrymda verkstäder.
Boningsrummen ligga i de övre våningarna.
Huvudbyggnadens största längd är cirka 700
meter. Med denna löper en
parallellbyggnad, med trädgårdar emellan. Ett brett,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
