Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
TEXTILARBETAREN
idéerna skulle fördärva folkkänslan. En annan
ansåg, att ”en kvinna skall rå om sina barn oeb
sin man”. En tredje menade, att männen ”döda
sig själva genom att acceptera det kollektiva hu
set”. En fjärde höll före, att barnet absolut
behöver en ”godnattkyss”, vilket det inte skulle
kunna få på barnhemmet.
Ja, så ”flatbottnade” kunna skapelsens herrar
vara, fast de bruka tala ringaktande om det kvinn
liga förståndet. Att i vår tid tala om
kollektividéerna som folkfaror röjer en fruktansvärd
obekantskap med hela den ekonomiska och sociala
utveckling, som försiggår runt omkring oss.
Frasen om att kvinnan skall rå om sina barn och sin
man får väl antas vara en omskrivning av satsen:
en man skall rå om sin hustru och sina barn.
Den är i alla fall malplacerad. Naturligtvis bör
en moder, som ägnar sig åt hemmet, själv sköta
sina barn, fast även hon kan för någon tid behöva
slippa dem för att få tid för sig själv.
Emellertid är det för mycket begärt, att en kvinna, som
arbetar i fabrik samma tid som mannen, skall i
onödan bära även hushållerskans och moderns
fulla börda. Jag undrar just vad mannen skulle säga,
om han finge arbeta i fabriken sina 8% timmar
samt på fritiden vara maka, hushållerska och
barnsköterska. Kanske han då skulle tala mindre
lyriskt om rätten till barnen. Jag nästan tror det.
Det där talet om att kollektivhusen skulle
förstöra man, barn, hem och samhälle är bara
dumt prat. Skulle man och barn ta skada av att
makan-modern skyddas för överansträngning eller
tillätes leva som andra människor? Skulle de ta
skada av att äta mat, som lagats i ett centralkök
efter de modernaste principer? Om sä är fallet
ta de väl också skada av centralvärme,
vattenledning o. d. Skulle barnet ta skada av att vistas
i ett välordnat barnhem, skött efter de mest
hygieniska principer? I så fall är det väl också
farligt med barnmorskor, läkare och tandläkare. Nej,
sanningen är den, att kollektivhuset är både
moderns och barnets bundsförvant. Ja, även
mannens.
Än godnattkyssen då? Ja, dess värde för
barnet vill jag inte söka bestrida och kan det
förresten inte, därför att jag inte är sakkunnig. Jag
har nämligen aldrig fått någon godnattkyss. Det
är möjligt, att jag därför blivit något sämre än
andra, fast själv tycker jag mig kunna uthärda
jämförelse med en del andra, som jag vet haft
godnattkyssar i överflöd. F. ö. har nog även
godnattkyssen sina s. k. sidor. Det är väl inte precis
välgörande för en unge att få en mängd
kyssar från föräldrar, som äro sjuka eller som
inte hålla kyssapparaten ren. Att varje kväll
innan man somnar bli påprackad en massa
baciller är väl knappast hälsosamt. Men jag
vill som sagt inte därför fördöma
godnattkyssen. Däremot förvånar jag mig över, att
man inte varje kväll skulle kunna ta sig över
till ett i samma hus beläget barnhem för att
leverera den nödvändiga godnattkyssen. I värsta fall
kan ju barnet få sova hos föräldrarna i stället för
på barnhemmet.
Nej, motståndet mot kollektivhuset är både
dumt och meningslöst. Att det är från männen,
som idén mött det svåraste motståndet, visar klart
att även mannen har sina brister. Måhända
bottnar männens motsånd i oförstånd, måhända i
egoism. I vilket fall som helst så är idén god och
särskilt kvinnorna ha anledning att anamma den.
Det är ju den samtidigt i fabrik och hem
arbetande kvinnans börda, som kollektivhuset skulle
lätta. Särskilt för textilarbeterskorna skulle
lättnaden bli betydlig. I en textilarbetarfamilj är det
ju vanligt, att man och hustru hjälpas åt med
förvärvsarbetet. De måste det på grund av låga
löner. Det betyder emellertid att hustrun-modern
har en börda, som kanske är dubbelt så tung som
den mannen bär. Hon skall arbeta i fabriken på
dagen, sköta hushåll och barn på kvällen samt ofta
få sin nattsömn förstörd. Det är inte orimligt
begärt, att alla möjliga anordningar vidtagas för att
underlätta hennes arbete. Än så länge är den gifta
arbeterskans jämlikhet med mannen i många fall
bara en vacker saga, men det skall väl inte så
förbli i alla tider. ”Upp till kamp emot kvalen..."
heter det ju 1 Internationalen.
Jonatan.
Litteratur.
AXEL GJÖRES: ”Robert Owen och
kooperationens uppkomst”. Kooperativa Förbundets
Bokförlag. Pris kr. 3: 75.
BERTIL NYSTRÖM: ”Hur arbetet betalas”.
Kooperativa Förbundets Bokförlag. Pris kr. 2: 25.
LUNDSTEDT-RYBERGH: ”Handledning för
mötesdeltagare”. En andra upplaga har utgivits
av A. B. F:s lokalavdelning i Göteborg (adress:
Pusterviksgatan 15). Pris 90 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
