- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXX. 1933 /
28

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

TEXTILARBETAREN

Som inbjuden fann jag allt detta motbjudande.
Kanske var det därför att jag ännu icke förlorat
tron pä framtiden, därför att jag icke ville eller
behövde ha någon stimulans. Tiden kunde
användas bättre än att ödslas bort på detta sätt.

När den egentliga festen var över, röjdes
borden undan. Dansen skulle börja. Man skulle få
se hur raglande människor dansa. Det äcklade
mig, och jag gick bort ifrån de vinglande,
dansande paren och in i ett annat rum. Där satt
en kvinnlig medlem och nickade. Hon förmådde
icke resa sig från den stol, på vilken hon satt.
Hon var icke ensam. När jag såg närmare efter
fanns det flera som befunno sig i samma tillstånd.
En del sutto kring ett bord, på vilket kaffe och
punsch fanns. Deras prat var högljutt och
innehållslöst. Var detta klassmedvetna arbetare? Var
detta högtidlighållande av 10 års fackligt arbete?
Nej, var detta uttryck för klassmedvetande, då är
min tro på arbetarklassen oberättigad. Jag
avlägsnade mig och det sista jag hörde var en
saxofons rytande blandat med stoj och råa skratt.

När jag gick från festen och ut i natten tänkte
jag på Internationalens ord: ”Människovärdet vi
fordra tillbaka”.

Bro-Olle.

Från förbundsområdet.

Malmö.

Enligt förbundsstadgarnas § 16 skola, för så
vitt förbundsstyrelsen icke annorlunda medgiver,
arbetarna på en ort tillhöra en och samma
avdelning. Enligt § 17 kan avdelning besluta om
inrättande av fabriksklubbar. Båda bestämmelserna
äro tillkomna vid senaste kongressen, den senare
på initiativ från Borås och Malmö. I enlighet
härmed ha avdelningarna i Malmö under år 1932
förberett och verkställt dels sammanslagning av de
förutvarande fem avdelningarna till en, dels
inrättat fabriksklubbar för de olika fabrikerna. Den
för de fem avdelningarna gemensamma
Barnorganisationen har därmed upphört.

Den fråga, som kunde tänkas vara den
svåraste och förutan vilkens lösande någon
sammanslagning icke vore tänkbar, var den ekonomiska.
Någon avdelning hade exempelvis över 18 kr., en
annan icke mera än 50 öre pr medlem i tillgångar.
Solidariteten var emellertid, som det bör vara,
utslagsgivande, varför det såväl i samorganisationen
söm inom de olika avdelningarna enhälligt beslöts,
att alla de kontanta tillgångarna jämte aktier och

andelar den 31 dec. 1932 skulle överlåtas till den
nya avdelningen.

Enligt den utredning, som föregått beslutet,
hade avdelningarna en administrationskostnad
(häri inräknat hyror, annonser och arvoden till
styrelse, revisorer och uppbördsmän) varierande
mellan 3% och 5,86 öre pr medlem och vecka. För
att möjliggöra administrationen även för de små
klubbarna och för att ingen orättvisa skulle ske
har det beslutats att alla klubbar, oavsett
storleken, erhålla av avdelningen ett belopp beräknat
efter 7 öre pr medlem och vecka för alla
medlemmar, oavsett om de äro betalande eller ej. Detta
utbetalas en gång i månaden i efterskott. Varje
klubb handhaver själv sin uppbörd. Efter varje
uppbörd överlämnas kassan omedelbart till
avdel-ningskassören mot kvitto.

Uppdelningen i klubbar skulle givetvis, för att
fördelarna av en dylik organisation helt skulle
komma till sin rätt, helt enkelt ske så att varje
fabrik skulle utgöra en klubb med sin särskilda
styrelse. Så har emellertid ej kunnat ske därför
att vissa fabriker äro så små, att arbetarantalet
understiger 30, för vilket medlemsantal
administrationskostnaderna skulle bli för stora. Vidare
visade det sig omöjligt att vid dessa fabriker med
enbart kvinnlig personal erhålla styrelse. Frågan
har därför lösts på så sätt, att arbetarna vid de
fyra minsta fabrikerna gemensamt bilda en
fa-briksklubb. Oaktat det finnes tolv textilfabriker
ha därför endast nio klubbar bildats, vilka
numrerats enligt medlemsantalet vid de olika
fabrikerna.

N:r 1. Malmö Yllefabriks A.-B. (spinneri och
väveri).

N:r 2. Manufaktur A.-B. (bomullsspinneri
och väveri).

N:r 3. A.-B. Malmö Strumpfabrik.

N:r 4. A.-B. Sveriges Förenade Trikåfabrlker,
Avd. N.

N:r 5. Malmö Mekaniska Tricotfabriks A.-B.

N:r 6. Fabriks A.-B. Skandinavien (spets- &
bandfabrik).

N:r 7. A.-B. Fr. Ktirzel (vigognespinneri).

N:r 8. Svenska Bindgarnsfabrikens A.-B.

N:r 9. A. Svensson & C:o (snörmakerifabrik),
Södervärns Trikåfabrik, Mekaniska Stickeriet och
A.-B. Eskil Metzén (färgeri och kem. tvätt).

Den nya avdelningen, som erhållit n:r 15, hade
vid årsskiftet ett medlemsantal av 3,571.

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:07:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1933/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free