Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARB ETAREN
49
Turisttrafiken är förstås inte den enda
näringen. Trots att Alperna fylla 2/3 av landet
finns det en del jordbruk. Industri finns det
ocksä, och på vissa områden är denna ganska
högt utvecklad. Med industrialismen ha kommit
sociala strider. Att landet i vissa hänseenden
blivit efter förstår man av att inom t. ex. dess
ingalunda obetydliga textilindustri bara en
mindre del av arbetarna äro organiserade och att
kollektivavtal helt saknas. Schweiz har f. ö. haft
sitt Ådalsdrama, och det utspelades nere: i G-enève,
"världens huvudstad”. Och fredens. På sista
tiden har nationalsocialismen smugit sig in över
gränsen från Tyskland, och den har inte mildrat
motsättningarna.
Att livet där nere är mera fridfullt och
idylliskt än på de flesta andra håll kan nog ändå inte
bestridas. Schweiz är ju ett exempel på att
människor av olika ras och språk kunna leva fredligt
tillsammans. Här finnas tyskar, fransmän och
italienare och här talas alla tre språken, även om
tyskan förekommer mest. Här ser man alla typer
från den reslige germanen till den lille
svart-muskige italienaren. Ändå kommer man bättre
överens med sina tre språk än t. ex. esperantister
och idoiter här hemma i Sverge. Så långt är
alltså allting gott och väl. Industrialismen måtte
emellertid vara ormen i paradiset, ty den hotar
förstöra friden och idyllen. De sociala och
politiska motsättningarna skärpas, som redan är sagt,
på ett oroväckande sätt. Om någon tid kanske
den skald blivit omodern, som sjungit:
På dina berg, i dina dalar
ha hjältar bott, nu bor där stilla frid,
men Alpens eko än högtidligt talar
om Wilhelm Tell och Arnold Winkelried.
Jonatan.
Folkhögskolestipendier från L. O.
Till stipendier för bevistande av Brunnsviks
folkhögskolas vinterkurs, eller annan därmed
jämförlig folkbildningsanstalt, har
Landsorganisationens representantskap för år 1933 anslagit ett
belopp av 3,00-0 kronor. Följande regler gälla för
erhållande av stipendium:
Moment 1. För studier vid svensk
folkbildningsanstalt avsett stipendium tilldelas i första
hand medlem av till Landsorganisationen anslutet
förbund, som önskar inhämta nödiga förkunskaper
för att kunna bliva antagen som elev vid
Landsorganisationens skola genom att tillgodogöra sig
undervisningen under en vinterkurs i Brunnsviks
folkhögskola eller därmed jämförlig
folkbildningsanstalt.
Moment 2. Sådant stipendium utgår med 100
kronor; dock kan Landssekretariatet efter
särskild prövning och på förslag av
förvaltningsnämnden föl- Landsorganisationens skola bevilja
sökande högre belopp.
Moment 3. Ansökan om erhållande av sådant
stipendium skall jämte av vederbörande
förbundsstyrelse utfärdad /rekommendation insändas till
Landssekretariatet före den 1 augusti.
Sekretariatet meddelar genom tidskriften
Fackföreningsrörelsen och arbetarepressen att stipendier kunna
sökas omedelbart efter det representantskapets
årsmöte beviljat anslag till stipendier för året.
Moment j. Meddelande om beviljat stipendium
lämnas sökanden snarast möjligt efter
ansökningstidens utgång. Stipendiebeloppet utbetalas genom
föreståndaren för den folkbildningsanstalt, där
sökanden blivit antagen som elev.
Konsumentkooperationen 1932.
Av Kooperativa förbundets nu utsända
verksamhetsberättelse för år 1932 framgår, att
kooperationen under fjolåret ytterligare vidgat sin
omfattning och stärkt sin ekonomiska ställning.
Konsumtionsföreningarnas omsättning
utgjorde 351,9 milj. kr. eller 2,1 milj, mer än 1931, och
K. F. ökade sin försäljning med 1,4 milj, till
149,5 milj. kr. Medlemsantalet var i föreningarna
vid årsskiftet 512,968 personer, vilket innebär den
största årsökningen (31,649) i rörelsens historia
med undantag för år 1915. Föreningarnas
försäljningsställen ha ökats från 3,510 till 3,716.
Vid K. F:s egna produktionsföretag utgjorde
1932 produktionsvärdet 69,1 milj. kr. mot 66,1
milj. 1931. Margarinfabrikens tillverkningsmängd
uppgick till 14,53 milj. kg. Under året
förvärvades Karlshamns Oljefabrik, vilken numera förser
margarinfabriken med huvudmängden av den olja,
som kräves för margarinframställningen. Från
K. F:s kvarnar, Tre Kronor och Tre Lejon,
expedierades 1,234,154 deciton kvarnprodukter (37,000
deciton mer än 1931) och vid skofabriken i örebro
ökades produktionen med 29,711 par till 253,592
par. Gummifabrikens produktionsvärde ökades
med något mer än 1 milj. kr. till 9,7 milj. kr.
Av sammandragsbalansen över tillgångar och
skulder i Kooperativa förbundet och dess
dotterföretag framgår, att banktillgodohavanden utgöra
25,3 milj, kr., obligationer 28,2 milj, (varav 75,2
procent guldkantade svenska, 15,3 procent övriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
