Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
bl
vävstolarna vävda melerade tygerna. Själva
lag-ningsarbetet har icke heller, såvitt visats, i de
olika fallen varit av den skiljaktiga beskaffenhet,
att dylik avsékt bort vara för arbetarsidan
uppenbar. Under sådana förhållanden har arbetarpar
ten haft grundad anledning antaga, att
lagnings-ackorden i den senast upprättade
ackordspris-listan skulle såsom tidigare faktiskt varit
fallet beträffande 1931 års prislista gälla
jämväl för melerade tyger vävda på de
automatiska vävstolarna. På så sätt hava också de
bägge ackordsprislistorna sedermera under längre
tid av bolaget tillämpats. Pä grund av vad
sålunda förekommit finner arbetsdomstolen de i
samma prislistor upptagna priserna för lagning
och noppning hava blivtit gällande jämväl för de
i bolagets omförmälda uppsägningsskrivelse
angivna, melerade tygerna, då de vävas på de
automatiska vävstolarna.
Det återstår då att avgöra, om dessa
ackords-pris genom bolagets ifrågavarande uppsägning
upphört att gälla. Enligt § 7 mom. 1 b) i gällande
avtal fordras för att i fastställd ackordsprislista
införda prfser skola kunna frän någondera sidan
uppsägas, att nya arbetsmetoder eller förbättrade
arbetsmaskiner införts eller förändringar i
arbe-tet eller varan vidtagits. Arbetsdomstolen finner
det icke vara i någon män styrkt, att, efter det
ackordsprislistornas priser för noppning och
lag-ning enligt vad ovan nämnts blivit gällande jäm
väl för melerade tyger från automatiska vävstolar,
några sådana förändrade förhållanden inträtt, som
enligt förenämnda avtalsbestämmelse kunnat
grunda rätt för bolaget att uppsäga samma
ac-kordspriser. Den skedda uppsägningen, vilken
icke av arbetarparten godkänts, kan sålunda icke
anses giltig.
Bolaget har emellertid innan frågan om
uppsägningens giltighet blivit avgjord, i sista hand
genom dess hänskjutande till arbetsdomstolen,
från och med den 7 juni 1933 upphört att för
noppning och lagning av de i målet omtvistade tygerna
frän de automatiska vävstolarna betala de i
omförmälda tvä ackordsprislistor gällande
ackords-priserna och i stället ersatt arbetet med timlön.
Då detta förfarande under nyss angivna
förhållande mäste anses stridande mot kollektivavtalet,
prövar arbetsdomstolen alltså rättvist förplikta
bolaget att till vederbörande arbetare utgiva
skillnaden mellan vad de utfått i timlön och vad de
ägt uppbära i ackordslön enligt prislistorna för de
ifrågavarande arbetena.”
Den stora textilstrejken
i Polen.
Vi återge efter Textilar
betareinter-nationalens meddelanden följande
rapport, som det till Internationalen anslutna
textilarbetareförbundet i Polen lämnat
rörande den senaste stora textilstrejken i
Lodzdistriktet:
Som bekant proklamerades strejk då
arbetsgivareorganisationen absolut
avslog vår begäran om avslutande av ett nytt
avtal inom textilindustrin.
Arbetsgivarna ville till varje pris vara utan avtal, för
att kunna systematiskt försämra
arbetsvillkoren och reducera lönerna.
Strejken omfattade hela
textilindustrin inom Lodzdistriktet och varade från
den 6 mars till den 7 april 1933. I
strejken deltogo över 100,000 arbetare. Det
måste poängteras, att denna strejk
vittnade om stark solidaritetskänsla och vilja
att uthärda tills seger nåtts. Under
strejken förekommo flera tillfällen, då det
uppstod sammanstötningar mellan
arbetarmassorna och polisen. Sålunda blevo 5
personer dödade vid en
strejkdemonstration i Pabjanice och en ar beterska blev
dödad i Lodz. Ävenledes förekommo
häktningar av en hel del personer på grund av
att de deltagit i strejkaktionen.
I strejken deltogo förutom vårt
förbund ett par andra textilarbetareförbund.
Dessa förbund, som i allmänhet äro svaga,
ha intet större inflytande över
textilarbetarna. Vårt förbund spelade huvudrollen
vid strejkens förande. Strejken visade
även, att kommunisterna icke ha något
inflytande över massorna. De spelade
icke någon roll; deras verksamhet
inskränkte sig till utgivandet av några
demagogiska, mot strejkledningen riktade
upprop.
Under strejken bildades i samband
med fackföreningarna en
medborgarhjälp-kommitté för de strejkande
textilarbetarna, under ordförandeskap av
borgmästaren för staden Lodz, kamrat B. Ziemiecki.
Kommittén uppbringade 129,767 zloty och
magistraten i staden Lodz beviljade i
anledning av stadsförsamlingens beslut
100,000 zl., under det att
arbetareorgani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
