Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
TEXTILARBETAREN
ägt utfå enligt ackordsprislistorna för
samma arbeten samt att arbetsdomstolen
måtte förklara, att bolaget förfarit
av-talsstridigt, då det, innan rättstvisten
avgjorts, i sista hand genom utslag från
arbetsdomstolen, satt de i
ackordspris-listan upptagna ackorden ur kraft och
övergått till timlönsbetalning.
Arbetsgivarparten anförde, att vid den
tidpunkt, då den första ackordsprislistan
upprättades, hade bolaget endast haft vita
kamgarnstyger i tankarna. Sedermera
hade fabriksledningen börjat att
försöksvis även tillverka melerade
kamgarnstyger på de automatiska vävstolarna,
något som tidigare icke varit möjligt.
Dessa experiment hade i början lämnat
mindre tillfredsställande resultat, men
så småningom hade man kommit
därhän att det blivit möjligt att väva dessa
tyger å automatstolarna.
Fabriksledningen hade under försökstiden haft
hela sin uppmärksamhet riktad på
vävningen och icke ansett det lämpligt att
upptaga frågan om särskilda ackord
för noppning och lagning förrän man
vunnit visshet om möjligheten att
tillverka andra varor än dittills på
automatstolarna. Då försöken framskridit
tillräckligt långt, hade överenskommelse träffats
om särskilda vävackord för
ifrågavarande varor. Först därefter hade
fabriksledningen beslutat upptaga frågan om
lagningsackorden. Fabriksledningen hade
den uppfattningen, att inga ackord funnes
fastställda för melerade kamgarnstyger
från automatstolar. Att uppsägning för
ifrågavarande ackord ändock verkställts
berodde uteslutande på tillmötesgående
gentemot arbetarna. Uppsägningen finge
därför icke tolkas som ett erkännande
från bolagets sida, att de gamla
prislistorna gällde för omtvistade varor.
Visserligen hade fabriksledningen under viss tid
utgivit betalning för lagning av dessa
varor med i prislistan upptagna priser,
men detta hade skett under försökstiden,
och vore det att märka att man utgivit
betalning med 100 % av prislistans priser
och icke 90 %. Även om de gamla
prislistorna skulle anses gälla för
ifrågavarande varor, hade fabriksledningen rätt
att uppsäga ackorden med stöd av
riksav
talets § 7 mom. 1 b). Det vore
visserligen riktigt, att någon förändring i
arbetssättet vid lagningen icke ägt rum, men
däremot hade förändring skett i varorna.
De från automatstolarna kommande
tygerna vore nämligen ur lagningssynpunkt
bättre än de andra varorna. I regel
inlade fabriksledningen i de helautomatiska
stolarna enklare och mindre svårarbetade
varor, vilket i sin tur hade till följd att
lagningen bleve enklare.
Arbetsdomstolens utslag har följande
lydelse:
’’Vad först angår frågan huruvida
ackords-pris finnas avtalsenligt bestämda för arbetet med
noppning oeh lagning av de i bolagets
uppsäg-ningsskrivelse av den 18 januari 1933 angivna 54
olika tygerna, då de vävas på automatiska
vävstolar, framgår av handlingarna i målet, att i de
under juni 1931 och september 1932 upprättade
ackordsprislistorna, vilka upptaga särskilda
ackordspris för noppning och lagning av vävda
tyger, skillnad i priset icke gjorts för tyger från
de automatiska och de vanliga vävstolarna i
annan mån än att i bägge prislistorna förekommer
bestämmelse därom, att lagning av
kamgarns-styck från helautomatiska vävstolar skall betalas
med 90 % av det pris, som gäller för samma
arbete utfört å motsvarande tyger, då de vävas å
vanliga vävstolar.
Även om med denna bestämmelse, då den
intagits i 1931 års ackordsprislista, må hava, på sätt
bolaget påstått, närmast avsetts noppning och
lagning av endast vita kamgarnstyger oeh ej av
me-lérade sådana, kan dylik avsikt dock ej anses
hava förelegat, då samma bestämmelse infördes i
den under september 1932 upprättade
ackordsprislistan. Under tiden har nämligen, enligt vad
upplyst är, vävning av melerade kamgarns- och andra
tyger, vilka tidigare huvudsakligen vävts endast
på de vanliga vävstolarna, efter hand i icke
obetydlig omfattning förekommit även på de
automatiska vävstolarna, varvid lagningsarbetet betalats
enligt 1931 års prislista. Sedan i september 1932
särskilda vävackord blivit fastställda för ett
avsevärt antal melerade tygsorter från de
automatiska vävstolarna, har bolaget icke vare sig vid
förhandlingarna om dessa vävackord eller vid
tillkomsten av den i samma månad upprättade
ackordsprislistan, som upptog särskilda priser för
noppning och lagning, för arbetarparten
tillkännagivit sin avsikt att fä till stånd särskilda ackord
för noppning och lagning av de pä de automatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
