Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
TEXTILARBETAREN
som lagen medger och som Arbetsrådet förstått
att på ett praktiskt sätt utnyttja.
Författarens metod att klargöra lagtolkningen
genom väl valda och utförliga redogörelser för
konkreta fall har jämte omfattningen av
arbetstidslagens giltighetsområde gjort det Nordinska
arbetet till ej blott en förträfflig handbok utan
därutöver en social och industriell urkund av
betydande intresse. Det belyser på ett ofta mycket
roande sätt hur man i våra dagars svenska
näringsliv arbetat och funderat i söcken om än inte
i helg. I sinom tid kommer denna goda fyndort
sannolikt att upptäckas och väl utnyttjas av
socialvetenskapligt intresserade liksom av dem, som i
kommande led bygga vidare på den grund för
industriekonomisk historieforskning, som en svensk
vetenskapsman i senaste årtionden lagt. Det är
icke var dag, som ett arbete kommer till av så
rikt facetterat värde som det, som chefen för
Arbetsrådet samlat bakom den korta boktiteln:
”8-timmarslagen”.
Elis Bosaeus.
A. B. F:s verksamhet i siffror.
Arbetarnes Bildningsförbund har till
Skolöverstyrelsen lämnat föreskriven redogörelse i
sammandrag för förbundets biblioteksverksamhet
1932 och studiecirkelverksamhet arbetsåret 1932—
33. Biblioteken äro 1,131, därav 98 i
städer och 1,033 i övriga kommuner, med ett
bokbestånd av 389,966 band (föregående år resp.
1,097 bibliotek och 350,209 band). Boklånen
utgjorde 1,016,768 (föregående år 813,460) och
låntagarna i biblioteken 101,432 (87,398).
Studiecirklarnas antal under senaste arbetsår
var 5,309 (f. å. 4,306) med 77,002 medlemmar
(61,316). Cirklarna ha hållit 84,324
sammanträden (70,442). Av studiecirklarna äro 2,249
verksamma i städer och 3,060 i övriga kommuner.
Folkkalendern 1934
har utkommit. Av innehållet kan framhållas
två högaktuella längre uppsatser ”Demokratin i
teori och praktik” och ”Fascism och nazism”,
bägge av de två norska sociologerna Jakob Friis och
Trond Hegna, ”De svenska redskapens barndom”,
en intressant historisk framställning av professor
Birger Nerman, en översikt ”Den nya ryska
dikten” av Cornellus Selinskij. Dessutom bjuder
Folkkalendern 1934 en perspektivrik överblick
”Världskrisen går vidare", ett par nya porträtt i
”Svenska mångmillionärer”, Trygger och
Lindman, en värdefull vetenskaplig essä ”Är mitt barn
normalt utvecklat?”, en artikel ”Marxismen, tidens
stora kampfråga” o. s. v. Kalendern kostar endast
kr. 2: 50.
En fransk Diogenes.
Inför jurydomstolen i Seine-Departementet i
Paris utspelades för kort tid sedan en scen, vars
like knappast torde ha förekommit. Advokaten
Jean Schwab, som skulle försvara den flera
gånger straffade och nu åter anklagade Nikolas
Billois, blev under pågående rättegång hela tiden
avbruten i sitt försvarstal av den anklagade själv.
”Vad min advokat säger”, sade han, i det han
vände sig till domaren, ”är lögn från början till slut,
allt vad jag har brutit mot lagen, har jag gjort
med vilja och jag vill bli straffad, ju hårdare
desto bättre”. Förvånade över en sådan ovanlig
hållning hos en anklagad, kunde jurymännen inte
göra något annat än efterkomma Billois’ önskan.
Han dömdes till 10 års fängelse. Billois tackade
artigt för straffet och lämnade salen, tydligt
tillfredsställd, eskorterad av två poliser.
Händelsen är utan tvivel unik, och detsamma
kan man säga om denne egendomlige man, som
när en sådan innerlig önskan att få komma inom
lås och bom. Billois hade förut varit
gymnastiklärare. En dag lämnade han Bordeaux, där han
hade sitt hem, och började leva som en vagabond.
Han drog från stad till stad och levde som tiggare.
Ett märkvärdigt sätt, då han ägde en ej så liten
förmögenhet och två hus. De två husen skänkte
han till välgörande ändamål och förmögenheten
delade han ut bland sina släktingar. Han
övernattade med förkärlek i lador. På ett ställe i
närheten av Meloun stal han en tunna, vilken han
sedan rullade framför sig och när han på kvällen
kom till en by, kröp han in i tunnan och sov i
den. Men folk visade dock icke denne möderne
Diogenes tillräcklig vördnad, ty han såg sig till
sist nödsakad att skaffa de få pengar han behövde
genom att stjäla. Så kom Diogenes i konflikt
med lagen, och i Toulouse blev han ställd inför
rätta och ådömd fängelsestraff. I fängelset
uppförde han sig så bra, att direktören snart lade in
ansökan om att han skulle få bli befriad från
resten av straffet. Detta beviljades och
direktören kallade upp fången på sitt kontor och
meddelade honom att han var frigiven. Då Billois
fick höra detta fick han ett raserianfall och slog
sönder allt som var inom räckhåll, och sedan
måste han vandra tillbaka till sin cell. Till sist
blev han dock frigiven.
Han begynte nu åter sitt vagabondliv. Det
lyckades honom att komma i besittning av en
tunna och med denna kamperade han framför
Paris portar. Man ansåg honom litet konstig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
