Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
91
L. O:s representantskap
hade extra möte den 14 och 15 november.
Därvid slutbehandlades det föreliggande
förslaget till normalstadgar för de
anslutna förbunden. Vidare behandlades en del
interna angelägenheter, bl. a.
byggnads-konflikten.
Representantskapet hade även att ta
ståndpunkt till den situation, som uppstått
i anledning av att
Arbetslöshetskommis-sionen såsom reservarbeten åtagit sig
vissa vägarbeten i Ingelstads och Västra
Göinge häraders vägdistrikt, där Väg- och
Vattenbyggnadsarbetareförbundet har
konflikter sedan resp, år 1927 och 1930.
Ifrågavarande vägarbeten tillhörde icke
de som normalt skulle ha kommit till
utförande, utan skulle annars ha kunnat
komma ifråga först om 6—10 år. På
grund därav fann representantskapet, att
”Väg- och vattens” blockader mot
vägsty-relserna icke kunna anses omfatta
ifrågavarande vägarbeten.
Slutligen beslöt representantskapet i
anledning av utrikesminister Sandlers
uttalande i Göteborg att vidhålla den mot
tyska varor riktade bojkotten samt att
underrätta partistyrelsen om denna sin
ståndpunkt.
ka i det diplomatiska spelet, liksom att den
skulle vara skyldig att ta order från —
högerpressen.
Det är möjligt, att Rickard Sandler
ansett det vara klokt av L. O. att upptaga
bojkottfrågan till omprövning, och att han
med sitt Göteborgstal velat påskynda en
dylik prövning. I så fall har han
dokumenterat sig som en dålig psykolog. Med
sitt uttalande har han nämligen icke
påskyndat en dylik omprövning utan snarare
fördröjt den.
Man kommer osökt att tänka på ett
latinskt ordspråk, som översatt till
svenska lär betyda: Även visa höns kunna
värpa i nässlor.
K. J. O—n.
Textiiarbetarlönerna i Schweiz.
I striden om lönereduceringar använda
arbetsgivarna i alla länder det argumentet,
att utlandet producerar billigare, enär det
där betalas lägre arbetslöner. Arbetarna
ha i de flesta fall icke möjlighet att
effektivt bemöta detta argument, enär de icke
ha erforderligt statistiskt material till sitt
förfogande. Det är därför nödvändigt att
arbetarna ömsesidigt underrätta varandra
om löne- och arbetsförhållandena. Utan
tvivel är en internationell lönejämförelse
icke så lätt att åstadkomma som så många
föreställa sig. Det kommer nämligen
mindre an på lönens storlek än på
penningvärdet (penningens köpkraft). De tyska
arbetarna förtjänade under inflationstiden
timlöner, som uppgingo till miljoner, men
trots detta måste de svälta. Vid en
internationell lönejämförelse måste därför
alltid hänsyn tagas till levnadsförhållandena
i de enskilda länderna.
Schweiz tillhör som bekant de
europeiska länder, där levnadsomkostnaderna äro
mycket höga. Bostadshyrorna äro
ojämförligt högre än i de flesta andra länder,
enär arbetarna göra anspråk på bättre
bostäder. De schweiziska arbetarna måste
betala 1/5 till 1/4 av sin årsinkomst
i hyra. Detta medför givetvis att även
arbetslönerna äro något högre än i övriga
länder.
Enligt en officiell statistik voro
genomsnitts förtjänsterna pr timme inom den
schweiziska textilindustrin under år 1932
följande:
Frcs.
för verkmästare, mästare o. förmän 1: 39
„ fackutbildade arbetare ............ 1:16
,, icke fackutbildade arbetare .... 1:03
„ kvinnor över 18 år .............. 0: 74
„ minderåriga under 18 år...... 0: 49
Lönenedsättningen inom den
schweiziska textilindustrin under år 1932 utgjorde
enligt samma statistik från
departementet för industri, handel och arbete 6—7 %.
Levnadskostnaderna ha under samma tid
blivit 8 % lägre.
J. Lukas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
