Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEXTILARBETAREN
från Indien, men i slutet av 1770-talet
löstes jämväl detta problem. Det var
Samuel Crompton, som år 1779 lyckades
konstruera en spinnstol, kallad mule
(bastard), i vilken han på ett genialiskt sätt
utnyttjat och sammanfört de olika
uppslagen i spinning-jenny och water-frame.
Därmed var den nya mekaniska
bomullsindustrin i stånd att framställa även de
fina garnsorterna.
Arbetsmaskiner, vilka i allra högsta
grad hade behov av just en sådan
drivkraft som ångmaskinen, voro vid denna
tidpunkt tillfinnandes särskilt i
textilindustrin. James Watt uttog 1782 patent på
den dubbelverkande ångmaskinen.
Mindre uppfinningar, som hade till syfte
förbättringar av de givna typerna, följde
slag i slag inom textilindustrin. En
väsentligen ny och för bomullsspinneriet
mycket viktig uppfinning var Whitneys
bomullsrensningsmaskin av 1792.
Den ståtliga raden av framsteg inom
spinneriet ställde vävarna inför det nu
ofrånkomliga problemet: den mekaniska
vävstolen. Det blev emellertid varken en
vävare eller en mekaniker, som löste detta
problem, utan en präst från Kent,
Edmund Cartwright. Uppfinningen förelåg
fullbordad år 1784. Hans mekaniska
vävstol tarvade dock många förbättringar,
innan den kunde få en större betydelse för
vävnadsindustrin.
Fr. N.
De schweiziska textilarbetarnas
jubileumskongress.
Textilarbetarnas dag är full av
bekymmer, deras arbete är tröttsamt och
ouppskattat och deras levnadsstig är allt annat
än ljus. De ha aldrig lärt sig att fira
fester, men om textilarbetarna trots den
svåra nöden och de tryckta tiderna ändock
deltaga i en jubileumsfest, så måste det
vara ett särskilt viktigt tillfälle, som ger
anledning därtill. Ett sådant tillfälle
erbjöd sig för de schweiziska kvinnliga och
manliga kamraterna med anledning av
deras fackorganisations 25-åriga tillvaro,
som firades i Zürich i september i år.
För ett kvarts århundrade sedan
bildades det schweiziska
textilarbetareförbundet i sin nuvarande form. Det fanns dock
redan flera årtionden dessförinnan lokala
fackföreningar, vars medlemmar
allvarligt arbetade för att söka göra de sorgliga
arbetsförhållandena under det senaste
århundradet gynnsammare. Hur de
schweiziska fabriksarbetarna hade det ställt
under 19.-de århundradet ifråga om
arbets-och levnadsförhållanden har det
schweiziska textilarbetareförbundet beskrivit i
en bok med titeln ”Textilarbetarnas
historia” (Geschichte der Textilarbeiter). Av
denna bok framgår med största tydlighet,
att det ingenting annat är än tomt prat,
då man påstår att det alltid varit så som
det nu är, och att det alltid kommer att
förbli likadant. Beträffande barn- och
kvinnoarbetet, hygienen i fabrikerna och
arbetstiden samt icke minst beträffande
arbetsledarnas behandling av arbetarna
har under det sista årtiondet genom den
fackliga verksamhetens inflytande en
genomgripande förändring skett.
Framstegen på alla dessa områden kan man endast
förstå, om man jämför de nuvarande
förhållandena med de förhållanden, som
rådde förr.
Schweiziska Textilarbetareförbundets
ordinarie kongress detta år blev en
jubileumskongress. Förbundet hade inbjudit
förbundsveteranerna från samtliga
distrikt i landet till en jubileumsfest i
samband med kongressen för att på ett enkelt
sätt belöna deras trofasthet mot sin
fackorganisation. I såväl kongressen som
jubileumsfesten deltog som representant för
Textilarbetareinternationalen dess
sekreterare, Tom Shaw från England.
Kongressen behandlade en del aktuella
frågor. De delegerade togo ståndpunkt
mot den politiska och sociala reaktionen
och gåvo uttryck åt den övertygelsen, att
demokratin är den lämpligaste
statsformen för den fria fackföreningsrörelsens
utveckling. En resolution antogs, vari
medlemmarna uppmanades att energiskt
arbeta för uppnående av demokratiska
rättigheter. F. ö. tog kongressen
ståndpunkt mot tvåskiftsarbetet och fordrade,
att åtminstone de minderåriga och de
kvinnliga arbetarna skola befrias från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
