Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
95
Textilarbetarna i Norrköping i äldre tid.
i.
Hur arbetarantalet efter hand växte.
Att Norrköping redan på 1600-talet
fick en efter dåtida förhållanden ganska
betydande ylleindustri, är oss ju bekant
genom historien. Staden hejdades
emellertid i sin utveckling av upprepade
eldsvådor och förhärjande farsoter samt
framför allt av ryssarnas mordbrännartåg
under sommaren 1719. Sedan det blivit
något så när lugnt i landet, lyckades den
avbrända staden åter samla sina krafter, så
att den mot 1700-talets slut, då
folkmängden uppgick till omkring 9,000 invånare,
enligt officiella källor ägde icke minde än
88 större och mindre fabriksanläggningar,
som tillsammans sysselsatte 1,749
arbetare.
Det är närmare bestämt år 1790, som
dessa siffror gälla. Av de då i staden
befintliga 88 fabrikerna voro 15
klädesfabriker med tillsammans 54 vävstolar och
skiftarbete. Vidare beslöts att
understödja alla strävanden, som gå ut på att söka
genomföra en internationell undersökning
rörande löne- och arbetsförhållandena
inom textilindustrin i alla länder.
Åtskilliga motioner, som delvis ledde
till beslut, behandlade frågan om
arbetslöshetsförsäkring. En höjning av
under-stödsbeloppen måste på grund av vissa
lagförordningar undvikas. Däremot
förlängdes tiden för arbetslöshetsunderstöd.
— Den i tjänsten äldste
förbundssekrete-raren C. Nussbaumer frånträdde sin
befattning på grund av sjukdom. I hans
ställe valdes nationalrådet Ernst Moser till
sekreterare och vice ordförande. Marti
omvaldes till ordförande.
Det schweiziska
textilarbetareförbundet räknar f. n. cirka 10,000 medlemmar
och har under de båda senaste åren
utbetalt över miljoner francs i understöd.
J. Lukas.
1,045 arbetare. Denna gren av
fabriksindustrin sysselsatte sålunda mot slutet av
1700’-talet, trots sitt jämförelsevis ringa
antal fabriker, närmare 60 procent av
fa-briksarbetarnas hela antal; och av stadens
totala fabrikstillverkningsvärde
representerade den något över 57 procent. Det var
också denna gren av industrin, som under
1800-talet framför allt sköt i växt och som
jämte den särskilt sedan 1850-talet i
staden uppblomstrande bomullsindustrin
skänkte Norrköping dess rangplats bland
svenska industricentra och dess
hedersnamn av ”Sverges Manchester”.
År 1800 funnos i Norrköping 25
yllefabriker med tillsammans 69 vävstolar
och 1,142 arbetare, år 1830 52 yllefabriker
med 259 vävstolar och 1,520 arbetare och
år 1850 122 yllefabriker med 771 vävstolar
och 3,604 arbetare. Sistnämnda år voro
yllefabrikerna de flesta till antalet under
1800-talet, och högsta tillverkningsvärdet
såväl i totalbelopp som per vävstol och per
arbetare uppnådde de år 1862, då antalet
yllefabriker var 85 med 679 vävstolar och
2,407 arbetare. Lägsta antalet
yllefabriker förekom år 1879, då 28 fabriker
funnos, samt ett stycke in på 1890-talet, då
antalet åter nedgick till ungefär
nyssnämnda summa. En häftig nedgång i
rörelsen inträffade åren 1865—69; denna
förklaras av den år 1865 ikraftträdande
han delstraktaten mellan Sverge och
Frankrike, varigenom tullavgiften å kläde
eller halvkläde högst avsevärt nedsattes
och varigenom sålunda den inhemska
produktionen av nämnda artiklar utsattes för
en allvarsam konkurrens från utlandet.
Under 1800-talets senare årtionden
följde klädesfabrikationen i Norrköping
den allmänna lag som ter sig i mindre
anläggningars utdöende och produktionens
koncentrering hos ett färre antal med
större ekonomiska och mekaniska hjälpmedel
utrustade fabriksetablissement.
Arbetar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
