Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
5
ning av arbetstiden, genom att stödja
kraven på anordnande av stora offentliga
arbeten och fordringarna på en human
ar-betslöshetspolitik i allmänhet, genom att
sätta kraft bakom yrkandena på
arbetslöshetsförsäkring och en ordentlig
folkpensionering etc. Vi ha sett huru
splittringen inom arbetareleden utnyttjats av
arbetarerörelsens och demokratins
motståndare och kunna i detta avseende
vidtaga erforderliga motåtgärder. Vi ha
iakttagit hur numerärt starka
organisationer störtat samman som korthus inför
påfrestningarna, därför att de i
verkligheten icke uppburos av en medlemmarnas
ärliga och grundfasta övertygelse och icke
i tillräcklig grad fingo liv och kraft
genom hängivet arbete och personliga
insatser. Må vi i detta sammanhang komma
ihåg, att det icke är nog med att man
ansluter sig till en organisation och betalar
sina avgifter till densamma, utan att
därutöver kräves det som viktigare är •— att
varje man och kvinna inom sin
fackförening, sin politiska organisation, är beredd
att påtaga sig sin del av det arbete, som
kräves för att organisationen ifråga skall
bli det effektiva vapen den måste vara i
dessa vargatider. Hur mycket är det icke
som ännu brister härvidlag?
Tager den svenska och nordiska
arbetarerörelsen och demokratin på detta sätt
varning av vad som inträffat ute i de
stater, där reaktionen redan gått härjande
fram, drager man på detta sätt nytta och
lärdom av gjorda erfarenheter, då, men
också först då, kunna vi med tillförsikt
motse utgången av den kraftmätning
mellan despotism och demokrati, mellan tvång
och frihet, mellan organiserat vanvett och
sunt förnuft, som tvivelsutan stundar även
här i de nordiska länderna.
G. W.
Landsorganisationens
representantskap
höll under februari månad två extra
sammanträden. Det första sammanträdet,
som hölls dagarna den 2—4 februari, hade
ursprungligen sammankallats uteslutande
för att taga ställning till det av professor
Ragnar Bergendal utarbetade betänkandet
rörande lagstiftning till skydd för tredje
mans rätt i arbetskonflikter m. m. Av
kända anledningar — bland annat på
grund av arbetsgivareföreningens hot om
storlockout — kom sammanträdet även
och kanske framför allt att syssla med
konfliktsituationen inom byggnadsfacken.
Beträffande det Bergendalska
lagprojektet beslöt Representantskapet förklara
att fackföreningsrörelsen icke av
principiella skäl motsätter sig en rättslig
reglering av frågan om tredje mans rätt till
neutralitet i arbetskonflikter. I övrigt
uppdrog Representantskapet åt
Lands-sekretariatet att formulera det av
myndigheterna begärda remissvaret från
Landsorganisationen.
I Landssekretariatets remissvar, som
avläts omkring den 20 februari,
framhål-les, i enlighet med Representantskapets
beslut, att fackföreningsrörelsen
visserligen icke av principiella skäl motsätter sig
en lagstiftning av här ifrågavarande slag,
men anser att mot det Bergendalska
förslaget till lagstiftning på detta område
kunna riktas anmärkningar av sådan
beskaffenhet, att Landssekretariatet för sin
del måste bestämt avstyrka att förslaget
upphöjes till lag.
Vid sammanträdet den 3 febr, lämnade
red. Sigfr. Hansson en redogörelse för
motionerna till årets riksdag om ingripanden
genom lagstiftningåtgärder i syfte att
begränsa fackföreningarnas rörelsefrihet.
På anförandet följde ingen diskussion.
Den 14 februari inkallades
Representantskapets ledamöter ånyo, denna gång
med anledning av att parterna i
byggnads-konflikten denna dag skulle avlämna sina
svar på förlikningskommissionens senaste
förslag till uppgörelse, i samband varmed
en sådan situation kunde tänkas uppstå,
att det ansågs nödvändigt hålla
Representantskapet samlat. Som bekant träffades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
